Arbetet efter metoo måste fortsätta

DEBATT: HÖGSKOLAN2020-01-21
Universitet och högskolor måste hitta nya former för att förebygga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet på alla nivåer, skriver Malmö universitets rektor Kerstin Tham. Det nationella program mot sexuella trakasserier inom akademin som nu pågår, och drivs av flera universitet gemensamt, är bara en början, framhåller hon.

Universitet och högskolor måste hitta nya former för att förebygga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet på alla nivåer. Det nationella program mot sexuella trakasserier inom akademin som nu pågår, och drivs av flera universitet gemensamt, är bara en början.

För två år sedan avlöste metoo-uppropen med krav på förändring varandra. Inom akademin slöt hela 2 400 kvinnor upp bakom #akademiuppropet. Det var själva utgångpunkten för det nationella forsknings- och samverkansprogram som lanserades av Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Malmö universitet på internationella kvinnodagen förra året.

En internationell översikt som Vetenskapsrådet tagit fram visar att det finns anmärkningsvärt lite forskning på området i Norden och Sverige. Det är bland annat denna brist på kunskap som forskningsprogrammet ska komma till rätta med.

Professor Charlotta Löfgren-Mårtensson, Malmö universitets forskningsledare inom ramen för programmet och nu även tillförordnad forskningsledare för hela programmet, är involverad i att utforma en enkät som ska användas i en nationell kartläggning av förekomsten av sexuella trakasserier inom akademin. Hon ansvarar också för att initiera och inspirera till forskningsprojekt vid universitetet på temat genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier inom akademin. Forskningen kommer att ske i nära samarbete med Centrum för tillämpad arbetslivsforskning  och Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid universitetet.

Varje lärosäte utser också en kontaktperson som kommer att vara involverad i att samordna aktiviteterna inom ramen för forsknings- och samverkansprogrammet. Rektorernas engagemang och delaktighet är särskilt viktigt för att signalera att medverkan har högsta prioritet. Det långsiktiga målet är att etablera forskningsbaserad kunskap som kan leda till bättre arbets- och studiemiljöer vid våra universitet och lärosäten.

En del har alltså hänt sedan metoo för att bekämpa sexuella trakasserier. Men det behövs mer. Som universitet och högskolor har vi en särskilt viktig roll att bidra med ny kunskap för att få till stånd en hållbar samhällsförändring.

Samtidigt kan lärosätens akademiska kultur kännetecknas av hierarkier och beroendeförhållanden som i sig bidrar till en tystnadskultur.

Vid Malmö universitet genomfördes 2018 en medarbetarundersökning som visade att det förekom både diskriminering och trakasserier som var relaterade till genus. Resultatet från undersökningen har legat till grund för handlingsplaner som har utformats för varje institution och avdelning på olika nivåer i organisationen.

Inom akademin kan vi alltså inte slå oss till ro och invänta resultaten av det nationella programmet. På flera punkter måste vi agera redan nu. Våra akademiska ledare behöver fortsätta utbilda sig i hur de ska förstå och bryta den rådande tystnadkulturen och stärka det förbyggande arbetsmiljöarbetet. På alla lärosäten behöver vi ta stafettpinnen vidare inom våra olika verksamhetsområden.

 

Kerstin Tham

Rektor vid Malmö universitet

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.