ST kritiserar förslag om utvidgat straffansvar för statsanställda
Statsanställdas straffansvar för fel som begås i jobbet bör utvidgas, anser regeringens utredare, som föreslår en ny straffbestämmelse – missbruk av offentlig ställning. Men ST kritiserar förslaget. ”Tyvärr är förslagen som de är utformade direkt farliga”, säger förbundsordförande Britta Lejon.
I sitt betänkande, som presenterades i slutet av juli, föreslår utredaren att det införs en ny straffbestämmelse som utvidgar ansvaret för missbruk av det offentliga uppdraget. Brottsrubriceringen, missbruk av offentlig ställning, ska enligt förslaget omfatta även andra handlingar än myndighetsutövning eller missbruk av allmänna medel. Syftet är enligt utredaren att fånga in även andra fall då lagen åsidosätts med ett otillbörligt syfte.
”En sådan bredare kriminalisering kan träffa olika former av missbruk av det offentliga uppdraget, såsom fall av vänskapskorruption eller infiltration även när de inte har samband med myndighetsutövning eller missbruk av allmänna medel”, skriver den särskilda utredaren Karin Sandahl.
Enligt utredningen finns i dag inte tillräckliga möjligheter att ställa offentliganställda till svars när regker åsidosätts i samband med offentlig upphandling eller annan förvaltning av offentliga medel. För att motverka alla former av korruption vid offentliga upphandlingar och annan förvaltning av allmänna medel anser utredningen att den luckan bör täppas till.
Utredningen föreslår att korruptionsbrotten samlas i en ny lag, att straffansvaret för mutbrott förtydligas och att straffskalan skärps. Den nya straffbestämmelsen missbruk av offentlig ställning ska enligt förslaget placeras i denna lag. Bland förslagen finns också en skärpt straffskala för tjänstefel och ökade möjligheter för svensk domstol att pröva korruptionsbrott som begås utomlands.
ST riktar hård kritik mot utredningens förslag. STs förbundsordförande Britta Lejon betonar att oberoende och modiga tjänstemän, som vågar stå upp för vad som är rätt, är avgörande för en effektiv och välfungerande statsförvaltning. Att göra det enklare att ställa statstjänstemän inför rätta – även dem som inte arbetar med myndighetsutövning – riskerar att leda till en tyst och passiv statsförvaltning, menar hon.
– Det positiva är att man vill vidta åtgärder för att stävja korruption. I övrigt är förslaget om utökat straffansvar för tjänstemän verkligen inte bra. Tyvärr är förslagen som de är utformade direkt farliga, säger Britta Lejon.
Hon menar att straffbestämmelserna är för generellt utformade, vilket innebär en risk för att de kan användas på andra sätt än avsett.
– Se på USA och hur Donald Trump avskedar folk till höger och vänster. Det är farligt med lagstiftning som inte är genomtänkt. Med en sådan kan man rensa ut inte bara fackligt förtroendevalda utan även experter som inte behagar makten.
ST har tidigare argumenterat för att dagens regler för att straffa tjänstemän som begår fel i sin yrkesutövning är tillräckliga. Utredningens förslag att även tjänstemän som inte utför myndighetsutövning ska kunna straffas missar målet, menar Britta Lejon. Enligt henne begås de flesta felen på grund av att anställda inte har möjlighet att göra ett bra jobb – till följd av stress, bristfällig introduktion, eller andra arbetsmiljörelaterade orsaker.
– Nu föreslås väldigt långtgående straff, vilket vi tror bara ger oss en tystare och räddare statsförvaltning, säger Britta Lejon.
Hon anser att många misstag kan undvikas med fler anställda, mer tid för introduktion och chefer som är trygga i sitt ledarskap och kan bygga upp en välfungerande organisation.
– En annan sak man bör jobba mer med är öppenheten. Vi ser redan i dag problem med en tyst förvaltning, men öppenhet är ett extremt effektivt botemedel mot sådana som vill sko sig själva.
Utredningen föreslår även att bestämmelsen om ringa tjänstefel ska förtydligas. Britta Lejon delar TCOs chefsjurist Lise Donovans uppfattning att det riskerar att leda till att färre fall ses som ringa och att fler betraktas som grova.
– Men det generella problemet med de nya gränsdragningarna är att de är alltför oprecisa, vilket skapar stora rättssäkerhetsproblem, säger Britta Lejon.
ST är inte ensamt i sin kritik. I ett gemensamt pressmeddelande varnar TCO och Saco för att utvidga det straffrättsliga ansvaret för offentliganställda.
”Det finns redan ett omfattande och välfungerande sanktionssystem för fel som görs i tjänsten. Att till exempel bli avskedad för ett fel man har gjort i tjänsten, är något som är en mycket allvarlig och drabbande åtgärd, det finns i detta avseende ingen lucka att täppa till för regeringen”, påpekar TCO-ordföranden Therese Svanström i ett uttalande.
Regeringen gör dock en annan bedömning:.
”Ett utökat tjänstefelsansvar kan öka förtroendet för det offentliga, förbättra rättssäkerheten och samtidigt stärka tjänstemännens ställning gentemot otillbörliga påtryckningar. Jag välkomnar den här viktiga utredningen och ser fram emot att skicka förslagen på remiss”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, utredningens betänkande i ett pressmeddelande.
Utredningen föreslår att lagändringarna träder i kraft 1 januari 2027.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
