Remissinstanser ser risker med tjänstefelsreform
Både Arbetsgivarverket och de fackliga centralorganisationerna avstyrker utredningsförslaget om skärpta regler för tjänstefel. En lagändring riskerar att minska statens attraktivitet som arbetsgivare, varnar Arbetsgivarverket.
Den utredning om regler för tjänstefel som nu remissbehandlats är den andra på kort tid. Efter begäran från riksdagen tillsattes en utredning som 2022 kom fram till att dagens regelverk i huvudsak är välavvägt och välfungerande. För statliga tjänstemän är tjänstefel straffbart, medan ”ringa fel” i stället hanteras genom disciplinåtgärder i myndigheternas personalansvarsnämnder. Därutöver granskar Justitiekanslern och Justitieombudsmannen anmälningar om felaktigt agerande.
Den nuvarande regeringen valde att tillsätta en ny utredning och uttryckte att det, trots den tidigare utredningens slutsatser, fanns anledning att överväga en skärpning av regelverket. ”Ett tungt vägande skäl för ett skärpt tjänstefelsansvar är allmänhetens berättigade krav på att offentlig verksamhet ska bedrivas på ett ansvarsfullt och korrekt sätt”, skrev regeringen i utredningsdirektiven.
Chefsrådmannen Karin Sandahl, som lett den nya utredningen, har lagt fram ett förslag som innebär förändringar på flera punkter. Ett av förslagen är att ett nytt brott ska införas: missbruk av offentlig ställning. Till skillnad från tjänstefel, som enbart kan begås vid myndighetsutövning, har den föreslagna missbruksregeln inte den begränsningen. Missbruk av offentlig ställning ska även kunna tillämpas vid ”ringa brott”, vilket inte gäller för tjänstefel.
Förslaget får ett blandat mottagande av remissinstanserna. Vissa avfärdar det helt, andra är i princip positiva men anser att förslaget är för brett utformat och kan leda till oförutsägbar tillämpning.
Den statliga arbetsgivarorganisationen Arbetsgivarverket hör till de remissinstanser som avstyrker förslaget. En av Arbetsgivarverkets invändningar är att det begränsar utrymmet för arbetsgivaren att bestämma vilka åtgärder som är mest ändamålsenliga, eftersom misstankar om missbruksbrott måste åtalsanmälans.
Arbetsgivarverket bedömer också att ett utökat straffrättsligt ansvar riskerar att minska statens attraktivitet som arbetsgivare, motverka en kultur av tillit och ansvarstagande samt leda till en försiktighetskultur.
Samma risker lyfts även av facken. Alla de tre fackliga centralorganisationerna anser att dagens regelverk är välfungerande och tillräckligt. TCO ser risker för omfattande negativa konsekvenser för förvaltningen, som rädsla och försiktighet i beslutsfattandet, längre handläggningstider och svårigheter att rekrytera.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, varnar också för potentiella negativa följder av förslaget, även om organisationen inte direkt avfärdar tanken på en missbruksregel. Det är svårt att förutse vad som skulle kunna bedömas som en brottslig handling och vem som i så fall skulle vara ansvarig, skriver SKR. ”Detta riskerar leda till en minskad vilja såväl att arbeta i offentlig sektor som att engagera sig som förtroendevald i regioner och kommuner”, konstaterar organisationen.
Missbruksregeln har bland annat motiverats med att fel begås vid offentliga upphandlingar, vilka inte räknas som myndighetsutövning och därmed inte omfattas av tjänstefelsbrottet. Flera remissinstanser, däribland Upphandlingsmyndigheten, anser dock att regeln är alltför vitt och oprecist utformad. Myndigheten ”ställer sig frågandes till om bestämmelsen uppnår grundläggande krav på rättssäkerhet och legalitet”.
Upphandlingsmyndigheten påpekar också att många personer är involverade i en upphandling och att regelverket är komplext. Enligt utredningsförslaget ska det finnas ett utrymme för bedömning, men myndigheten anser att gränsen mellan agerande i strid med lagen och rena bedömningsfrågor ofta är oklar.
Även Arbetsgivarverket påtalar att gränsdragningen är otydlig, och förordar att en ny reglering förtydligas och snävas in till de specifika problemområden som utredningen identifierat.
Statskontoret, vars uppdrag är att arbeta för en god förvaltningskultur och mot korruption i statsförvaltningen, avstyrker förslaget om ett missbruksbrott på flera grunder. Ett skäl är risken för rättsosäkerhet på grund av oklarheter kring vad som kan komma att anses brottsligt. Ett annat skäl är risken att det innebär en risk för en stor mängd okynnesanmälningar som belastar rättsväsendet. Hot om – felaktiga – anmälningar kan dessutom användas som otillåten påverkan, påpekar myndigheten.
Statskontoret varnar också för en kultur präglad av misstro och skuld, minskad öppenhet och att fel kan komma att gömmas snarare än rapporteras. Enligt myndigheten står förslaget inte heller i proportion till problembilden, skriver myndigheten i sitt remissvar.
Remissinstanserna inom rättsväsendet – polis, åklagare och domstolar – har inga invändningar mot att missbruk av offentlig ställning ska kunna bestraffas. Flera av dem har dock invändningar mot att även så kallade ringa brott enligt förslaget ska omfattas. Hovrätten för Västra Sverige förordar straffrihet för ringa brott, och Östersunds tingsrätt anser att bestämmelsens räckvidd är så bred att rättstillämpningen riskerar att bli spretig och oförutsägbar. Samma kritik framförs även av Brottsförebyggande rådet.
Även Skatteverket är principiellt positivt till en ny missbruksregel, men anser att den behöver förtydligas. Myndigheten skriver att det finns ”en risk att gränsdragningen gentemot det straffbara området inte är tillräckligt förutsebar. Det kan leda till en mindre öppen diskussion i det dagliga arbetet om lämpligt och olämpligt agerande. Det kan också upplevas som hämmande för medarbetare vid utförandet av vissa arbetsuppgifter.”
Utöver förslaget om ändrade tjänstefelsregler har utredningen föreslagit att reglerna om korruptionsbrott ska samlas i en ny lag. Det är de flesta remissinstanser positiva till, även om flera domstolar och Polismyndigheten ifrågasätter de föreslagna straffskärpningarna för grovt mutbrott.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
