
Kritik mot civilanställdas löner inom Polisen
Efter de stora politiska satsningarna på höjda polislöner finns ett missnöje bland civila anställda inom Polisen. Men enligt en genomlysning som arbetsgivaren nyligen presenterat finns inga osakliga löneskillnader. ”Ett hårt bakslag”, säger Pär Renberg, ordförande för ST inom Polisen.
Inom Polisen har löneskillnader mellan poliser och civila anställda länge varit en stridsfråga. De fackliga organisationer som representerar civilanställda – ST, Saco-S och Seko – anser att deras medlemmar har för låga löner i relation till poliser med samma arbetsuppgifter.
Frågan har fått ytterligare laddning efter de politiska besluten att avsätta öronmärkta medel för att höja polisers löner. Den så kallade polislönesatsningen under åren 2019–2024 har enligt Polisförbundet lett till löneökningar på 30 procent för förbundets medlemmar.
– Nu behövs en civillönesatsning, säger Liza Valdez Olsson i sektionsstyrelsen för ST inom Polisen i Stockholm.
När arbetsgivaren nyligen presenterade resultatet av en genomlysning av bland annat lönerna var slutsatsen dock att det inte finns några osakliga löneskillnader på gruppnivå.
– Det var en bomb, ett hårt bakslag för alla civila fack inom Polisen, säger Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen.
Arbetsgivarens främsta argument är att civila och polisiära anställningar inte är jämförbara, även om personerna har likartade arbetsuppgifter. Orsaken är att poliser har särskilda befogenheter och skyldigheter samt monopol på att utöva våld. ”För civilanställda är det mer relevant att jämföra sina löner med motsvarande yrkesgrupper hos andra arbetsgivare”, skriver förhandlingschefen Mathias Berg på myndighetens intranät.
Budskapet väckte starka reaktioner. Ett femtiotal kritiska kommentarer skrevs under de 48 timmar kommentarsfältet var öppet.
– Jag tror att det kokar där ute i myndigheten just nu, säger Caroline Kyller-Ullskog, som är arbetsplatsombud på Polisens kontaktcenter, PKC, i Norrtälje och sitter i STs sektionsstyrelse i Stockholm.
Hon har haft många samtal med besvikna medlemmar.
– Man hade trott på genomlysningen, att det äntligen skulle hända något. Nu säger många att detta var spiken i kistan, nu ser jag mig om efter ett annat jobb. Så det var en käftsmäll.
Ungdomsbrottsutredaren Natasa Palangetic, som är arbetsplatsombud och ersättare i STs sektionsstyrelse, är också besviken över utfallet av genomlysningen.
– Känslan är att det spelar ingen roll vad du gör, för du är inte polis, säger hon.
STs avdelningsordförande Pär Renberg säger att han kan förstå att uniformerad polis i yttre tjänst är utsatt, och att polisers särskilda befogenheter i sådana arbetsuppgifter bör avspegla sig i lönen. Men när poliser och civila har likartade arbetsuppgifter, exempelvis som brottsutredare och förundersökningsledare, är generella löneskillnader inte motiverade, anser han.
– Den typen av arbetsuppgifter är inte så våldsutsatta att man kan hävda våldsmonopolet.
Arbetsgivaren framhåller också polislönesatsningen som en orsak till löneskillnaderna mellan civila och poliser.
– Vi har haft en politiskt betingad satsning med särskilda medel för att göra polisyrket mer attraktivt. Den satsningen gör, tillsammans med polisers längre erfarenhet och större befogenheter, att vi inte ser skillnaderna som osakliga, säger Anna Lindgren, tillförordnad biträdande förhandlingschef inom Polisen.
Hon framhåller att även civilanställda de senaste åren haft en löneutveckling över nivån i det centrala avtalet. Samtidigt konstaterar hon att de skillnader som finns ändå kan uppfattas som orättvisa, och att det skapar interna spänningar på myndigheten.
– Om man upplever det som orättvist kan det leda till att man lämnar och då kan vi få problem med vår kompetensförsörjning. Vi har inte sett att det har skett ännu, men det kanske kommer, säger Anna Lindgren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.