Löner

Anställda i staten ska få tydlig information om vilka lönebaserade skatter och avgifter de betalar. Regeringen har beslutat om en ny förordning i syfte att göra det mer transparent vilka avgifter som betalas i samband med lönen.

Regeringen har beslutat om nya löner för myndighetschefer. För gruppen som helhet innebär beslutet en löneökning på strax under 3,3 procent. De nya lönerna gäller från 1 oktober 2024.

Enligt en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens ett viktigt skäl till att löneskillnaderna är större i storstäder. Enligt studien märks skillnaderna märks mest bland dem som tjänar mest.

Vårpropositionens siffra för nästa års uppräkning av den del av de statliga myndigheternas anslag som går till löner är 1,73 procent. Det är långt under nivån i industriavtalets ”märke” för löneökningar. ”Myndigheterna får trolla med knäna för att få ihop det”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Arbetsgivarverket, som företräder arbetsgivarna på det statliga avtalsområdet, välkomnar det nya löneavtalet mellan parterna inom industrin. Förhandlingschefen Andreas Nyström är positiv till att det blev ett tvåårigt avtal och menar att det ”ger mer stabilitet”.

Regeringen har utsett nya generaldirektörer för Statistiska centralbyrån, SCB, och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. SCBs nya chef Eva-Lo Ighe får en lön på 135 000 kronor per månad. Ny chef för Ivo blir John Ahlberk, vars månadslön blir 140 000 kronor.

Direktivet om minimilöner bör förklaras ogiltigt. Det skriver EU-domstolens generaladvokat i ett utlåtande, rapporterar Arbetsvärlden. Om domstolen följer förslaget är det en seger för Danmark och Sverige, som stämt EU-kommissionen och EU-parlamentet.

De statliga arbetsgivarna vill ha avtal utan centralt fastställda löneökningar och en ordning där lönen sätts i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Den inriktningen har Arbetsgivarverkets årsmöte, arbetsgivarkollegiet, slagit fast inför nästa års avtalsförhandlingar i den statliga sektorn.

Inför nästa års avtalsrörelse kräver Facken inom industrin löneökningar på 4,2 procent och avsättningar till arbetstidsförkortning. Facken vill också att deltidsanställda ska få övertidskompensation motsvarande vad som betalas till heltidsarbetande.

LOs representantskap har ställt sig bakom samordnade krav på högre löner till alla, en särskild låglönesatsning och en satsning på deltidsanställda. Därutöver vill LO förhandla om kortare arbetstid.

Arbetsgivarverket riktar kritik mot ett utredningsförslag om hur EUs lönetransparensdirektiv ska implementeras i Sverige. Tillämpningen av direktivet riskerar att leda till en mer sammanpressad lönestruktur och att löneprinciper som parterna kommit överens om kan komma att ifrågasättas av EU-domstolen, skriver arbetsgivarorganisationen i sitt remissvar.

Den nye överbefälhavaren Michael Claesson, som tillträdde 1 oktober, får en månadslön på 175 000 kronor. Därmed går han in på femte plats på de statliga myndighetschefernas lönetopplista.

Mäns disponibla inkomster var under 2022 i genomsnitt 23,3 procent högre än kvinnors, visar Medlingsinstitutets statistik. Det innebär att inkomstskillnaden har ökat med 1,2 procentenheter sedan 2020.

Medellönen för alla i Sverige med en anställning var under förra året 39 900 kronor i månaden, enligt Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik. I staten var den genomsnittliga lönen högre.

Socialstyrelsens nya generaldirektör Björn Eriksson får 4 000 kronor mer i månadslön när han byter chefsjobb. Tullverkets nya myndighetschef Johan Norrman ökar sin lön med 30 000 kronor i månaden jämfört med vad han fick under sin tid som vikarie på samma post.