Annons:

Anställda får rätt att ta del av genomsnittslöner

LÖNER2026-01-15

Arbetsgivare ska bli skyldiga att på begäran lämna information till en arbetstagare om den genomsnittliga lönen för andra anställda som utför lika eller likvärdigt arbete på den egna arbetsplatsen. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som innebär att EUs lönetransparensdirektiv införs i svensk lag. ”Lönediskrimineringen måste bort”, sade jämställdhetsminister Nina Larsson vid en presskonferens.

EU antog 2023 ett direktiv om ökad öppenhet i lönesättningen, det så kallade lönetransparensdirektivet. Syftet är att främja jämställda löner. Ett direktiv innebär att medlemsländerna måste genomföra de lagändringar som krävs för att direktivet ska uppfyllas. På torsdagen presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson, L, en lagrådsremiss med ändringar i svensk lag.

– Vi flyttar fram positionerna för att utplåna lönegapet mellan män och kvinnor, sade hon vid presskonferensen.

En central förändring är att arbetstagare föreslås få rätt att begära ut uppgifter om genomsnittslöner för kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete på den egna arbetsplatsen. Uppgifterna ska kunna begäras ut av arbetstagaren själv eller via ett fackligt ombud.

De nya bestämmelserna ska också ge ökad insyn i lönesättningen för den som söker jobb. Arbetsgivare ska vara skyldiga att informera om ingångslöner eller intervall för ingångslöner även om den sökande inte frågar efter det. Det blir samtidigt förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande om deras nuvarande eller tidigare lön.

För att skapa statistik över lönerna för lika och likvärdigt arbete krävs både arbetsvärdering och lönekartläggningar. Regeringens lagrådsremiss bygger på en utredning, och Publikt har tidigare rapporterat att utredaren Jonas Malmberg gjort bedömningen att incitamenten att göra noggranna lönekartläggningar kommer att öka.

Alla arbetsgivare ska göra lönekartläggningar, betonade Nina Larsson på presskonferensen. Samtidigt föreslår regeringen en regellättnad som innebär att bara arbetsgivare med 25 eller fler anställda behöver dokumentera kartläggningen skriftligt. Den nuvarande gränsen är 10 anställda.

Införandet av direktivets regler innebär också att arbetsgivare inte längre får teckna avtal som förbjuder anställda att diskutera sin lön med andra

Diskrimineringsombudsmannen, DO, föreslås få ansvar för tillsyn och sanktioner kopplade till regelverket om lönetransparens, och har fått ökade anslag för att klara det uppdraget. Större arbetsgivare ska regelbundet rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till DO. Om löneskillnaden för lika eller likvärdigt arbete är större än fem procent måste arbetsgivaren antingen motivera varför eller redovisa en handlingsplan för att förändra lönesättningen.

Förslaget ger också de fackliga organisationerna ökat inflytande, genom att arbetsgivare blir skyldiga att samverka med facken vid utformningen av kriterier för arbetsvärdering. Facken föreslås också få rätt att anmäla misstänkt diskriminering till Nämnden mot diskriminering. I dag måste en sådan anmälan gå via DO.

Regeringen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft 1 juli i år.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Löner