Regeringen skjuter på införandet av lönetransparensdirektivet
Regeringen skjuter upp genomförandet av det så kallade lönetransparensdirektivet till januari 2027. Det innebär att arbetsgivarna får ytterligare ett halvår på sig till förberedelser.
Med lönetransparensdirektivet kräver EU att alla medlemsländer ska lagstifta om ökad insyn i arbetsgivarnas lönesättning. Det ska bland annat bidra till minskade löneskillnader mellan män och kvinnor.
Ursprungligen skulle de nya reglerna träda i kraft i sommar. Men den lagrådsremiss som regeringen beslutade om i vintras fick kraftig kritik från arbetsgivarhåll. De pekade på att regeringen gjort flera ändringar jämfört med förslagen i den utredning som låg till grund för processen. Enligt Svenskt Näringsliv skulle konsekvenserna bli både en orimlig administrativ börda för arbetsgivarna och sämre statistik än den i dagens lönekartläggningar.
Nu har arbetsgivarna fått visst gehör för sina invändningar. Regeringen skjuter fram genomförandet av direktivet från 1 juli i år till 1 januari 2027.
I ett uttalande lyfter jämställdhetsminister Nina Larsson, L, vikten av samarbete mellan stat och arbetsmarknadens parter.
”Det är därför viktigt att vara lyhörd när arbetsgivarna tydligt har framfört att det behövs mer tid. På så sätt håller vi nere den administrativa bördan och får bästa möjliga effekt för jämställdheten”, kommenterar hon i ett pressmeddelande.
Som en konsekvens skjuts även tidpunkten fram för när arbetsgivarna ska börja skicka in lönerapporter till Diskrimineringsombudsmannen, som utsetts som övervakningsorgan. Det ska nu göras första gången innan 20 maj 2028.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.