Löner

Hur väl du är matchad mot kraven i ditt nuvarande jobb kan vara avgörande för dina möjligheter att få högre lön, oavsett om du byter jobb eller stannar kvar. Den slutsatsen dras i en forskarrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

På Arbetsförmedlingen har ST och den förhandlingsorganisation som förbundet ingår i hamnat på kollisionskurs med arbetsgivaren om hur löneförhandlingar ska gå till. Arbetsgivaren vill att samma modell ska gälla för alla ST-medlemmar – antingen kollektiva förhandlingar eller lönesättande samtal. Facket vill behålla individens möjlighet att välja.

En ny rapport från Medlingsinstitutet visar på stora skillnader i livsinkomst mellan kvinnor och män. ”Gymnasieutbildade män, och ibland också förgymnasialt utbildade män, har i genomsnitt högre livsinkomster än vad eftergymnasialt utbildade kvinnor har”, konstaterar myndighetens generaldirektör Irene Wennemo.

Reformeringen av a-kassan har inte löst problemen – samma brister kvarstår, skriver TCO i en ny rapport. Taket är för lågt, enligt centralorganisationen, och ersättningen följer inte med löneutvecklingen. ”Med ett höjt tak i a-kassan får fler trygghet under omställningen”, framhåller TCOs ordförande Therese Svanström.

Efter de stora politiska satsningarna på höjda polislöner finns ett missnöje bland civila anställda inom Polisen. Men enligt en genomlysning som arbetsgivaren nyligen presenterat finns inga osakliga löneskillnader. ”Ett hårt bakslag”, säger Pär Renberg, ordförande för ST inom Polisen.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten minskade marginellt under förra året, efter två år av ökade löneskillnader, visar en rapport från Arbetsgivarverket. Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner under 2024 var 4,67 procent. Den så kallade oförklarade löneskillnaden var 0,78 procent.

Anställda i staten ska få tydlig information om vilka lönebaserade skatter och avgifter som betalas i samband med lönen. Regeringen har beslutat om en ny förordning i syfte att synliggöra dessa. ”Staten visar nu vägen för ökad transparens om skatter och avgifter till sina anställda”, kommenterar civilminister Erik Slottner, KD, beslutet.

Regeringen har beslutat om nya löner för myndighetschefer. För gruppen som helhet innebär beslutet en löneökning på strax under 3,3 procent. De nya lönerna gäller från 1 oktober 2024.

Enligt en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens ett viktigt skäl till att löneskillnaderna är större i storstäder. Enligt studien märks skillnaderna märks mest bland dem som tjänar mest.

Vårpropositionens siffra för nästa års uppräkning av den del av de statliga myndigheternas anslag som går till löner är 1,73 procent. Det är långt under nivån i industriavtalets ”märke” för löneökningar. ”Myndigheterna får trolla med knäna för att få ihop det”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Arbetsgivarverket, som företräder arbetsgivarna på det statliga avtalsområdet, välkomnar det nya löneavtalet mellan parterna inom industrin. Förhandlingschefen Andreas Nyström är positiv till att det blev ett tvåårigt avtal och menar att det ”ger mer stabilitet”.

Regeringen har utsett nya generaldirektörer för Statistiska centralbyrån, SCB, och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. SCBs nya chef Eva-Lo Ighe får en lön på 135 000 kronor per månad. Ny chef för Ivo blir John Ahlberk, vars månadslön blir 140 000 kronor.

Direktivet om minimilöner bör förklaras ogiltigt. Det skriver EU-domstolens generaladvokat i ett utlåtande, rapporterar Arbetsvärlden. Om domstolen följer förslaget är det en seger för Danmark och Sverige, som stämt EU-kommissionen och EU-parlamentet.

De statliga arbetsgivarna vill ha avtal utan centralt fastställda löneökningar och en ordning där lönen sätts i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Den inriktningen har Arbetsgivarverkets årsmöte, arbetsgivarkollegiet, slagit fast inför nästa års avtalsförhandlingar i den statliga sektorn.

Inför nästa års avtalsrörelse kräver Facken inom industrin löneökningar på 4,2 procent och avsättningar till arbetstidsförkortning. Facken vill också att deltidsanställda ska få övertidskompensation motsvarande vad som betalas till heltidsarbetande.