Länsstyrelserna behövs och måste utvecklas

DEBATT: ORGANISATION2008-04-02

Just nu pågår 22 statliga utredningar som berör Sveriges länsstyrelser. Stora förändringar väntar, konstaterar STs Lars-Erik Andervad.

Varför har vi länsstyrelser?

En fråga man ibland får är om länsstyrelserna spelat ut sin roll efter att i snart 400 år ha haft många i grunden likartade uppgifter. Svaret på frågan är i grunden politisk. Vilket styrelseskick ska vi ha i Sverige? Vill vi att landet ska styras som en enhetsstat eller ska vi införa en federativ statsbildning? Av flera skäl anser jag att vi bör behålla grunderna för den nuvarande statsbildningen. De viktigaste är dessa:

  • Sverige har en över hela ytan enhetlig etnisk, kulturell och religiös grundstruktur.
  • Sveriges befolkning är liten i förhållande till länder med federativt styrelseskick.
  • Sveriges position i EU och andra internationella sammanhang skulle försvagas med mera federativa inslag i styrelseskicket.

Varför behövs då länsstyrelserna i det nuvarande styrelseskicket? Som huvudsakliga skäl kan följande framhållas:

  • Regeringen behöver en verkställande instans på den regionala nivån. Vi har sedan länge en ordning med jämförelsevis svag departementsuppbyggnad samt starka och självständiga ämbetsverk. Ansvarig minister riskerar att bli anmäld till riksdagens konstitutionsutskott om han eller hon blandar sig i verkens myndighetsutövning. Länsstyrelserna får därigenom en viktig roll att samordna och sammanväga olika samhällsintressen för länets utveckling.
  • En annan viktig roll är att se till att lagstiftningen får ett enhetligt genomslag i landet. I detta ligger att besluta om tillstånd, att utöva tillsyn samt besluta om sanktioner.
  • En annan viktig roll är att stödja och utveckla olika verksamheter samt att utreda och kartlägga olika frågor. Detta arbete finansieras i stor utsträckning med sakanslag från departement och myndigheter. Ett viktigt verktyg för stöd och utveckling är att fördela öronmärkta statsbidrag.
  • Slutligen ger länsstyrelsen råd och stöd och fungerar som expertinstans i flera sammanhang.

Enligt instruktionen ansvarar länsstyrelsen för 13 politikområden vilket berör flertalet av departementen. Dessa områden gäller naturvård och miljöskydd, social omvårdnad, kommunikationer, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, lantbruk, rennäring i förekommande fall, fiske, jämställdhet mellan kvinnor och män, kulturmiljö, regional tillväxt, hållbar samhällsplanering och boende, civilt försvar, fredstida krishantering och räddningstjänst samt mottagande av skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd.

I allt arbete ska länsstyrelsen anlägga ett sektorsövergripande perspektiv gällande jämställdhet, miljöfrågor, barnområdet, tillgänglighet, mänskliga rättigheter med diskrimineringslagstiftningen samt folkhälsofrågor. Till länsstyrelsen är knutet en Miljöprövningsdelegation och en vattenmyndighet. Ett stort ansvar ligger i att vara kris- och beredskapsmyndighet samt att administrera de allmänna valen. Vissa länsstyrelser har specialuppgifter, som anges särskilt i regleringsbrevet. I län med samverkansorgan har dessa övertagit vissa uppgifter från länsstyrelsen – framför allt frågor med koppling till regional utveckling.

Som jag ser det kommer länsstyrelserna att finnas kvar under överskådlig tid. Stora förändringar kan emellertid väntas. Ansvarskommittén (SOU 2007:10) har föreslagit en rad överföringar av uppgifter samtidigt som nya regioner tillskapas. Förvaltningskommittén (dir 2006:123) ser över hela den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (myndigheter under regeringen). Koncentrationsutredningen (Ds 2007:28) har föreslagit att 20 olika ärendetyper ska koncentreras till 7 länsstyrelser. Sammanlagt berörs länsstyrelserna för närvarnade av 37 färdiga utredningar och 22 pågående utredningar. Inom en snar framtid kan statsmakterna väntas besluta i en rad frågor, som i stor utsträckning berör landets styrelseskick och länsstyrelserna:

  • En mera enhetlig statlig regional indelning måste tillskapas.
  • Större tydlighet måste ges rörande regeringens ansvar i förhållande till sektorsmyndigheter och länsstyrelser.
  • Länsstyrelsens roll som internationell aktör, i första hand gentemot EU, måste klargöras.
  • Klarhet måste ges i förhållande till Tillsynsutredningen och länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.
  • Länsstyrelsens roll i arbetet för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling i alla landets regioner måste tydliggöras
  • Formerna för samverkan mellan länsstyrelserna och ytterligare koncentration av uppgifter till vissa länsstyrelser.
  • En stor utmaning ligger i samordningen av IT-funktionerna och andra administrativa stöd i förhållande till länsstyrelserna inbördes, liksom till andra myndigheter.

Stora förändringar kan väntas för länsstyrelserna inom den närmaste tioårsperioden. Myndigheterna måste därför ha en stor beredskap för förändringar. För personalen innebär det att krav kommer att ställas på anpassning och ständig kompetensutveckling. Samtidigt avgår mycket personal med lång erfarenhet. En del personal kommer sannolikt att avvecklas samtidigt som ny personal rekryteras. För de administrativa delarna och de fackliga organisationerna innebär processen nya stora utmaningar och möjligheter till utveckling.

Lars-Erik Andervad
Styrelseledamot i ST-sektionen på Länsstyrelsen i Kalmar

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA