Viktiga förslag för en fri och jämlik akademi

DEBATT: HÖGSKOLAN2019-08-22
Stärkt akademisk frihet och kollegialt inflytande, en större andel direkta statsanslag för att förbättra anställningsvillkoren samt åtgärder för ökad jämställdhet är tre av förslagen i den utredning om högskolans styrning och resurstilldelning som lämnades tidigare i år. Dessa tre reformer bör genomföras så snart som möjligt, skriver tre företrädare för ST inom universitets- och högskoleområdet.

Den 1 februari i år överlämnades betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) till regeringen. Om utredningens förslag genomförs så ersätter det dagens styr- och resurstilldelningssystem inom högskolan, som infördes 1993. Vi vill lyfta fram tre av utredningens förslag som är viktiga att genomföra oberoende av om de övriga delarna blir verklighet: Stärkt akademisk frihet och kollegialt inflytande, en större andel direkta statsanslag för att förbättra anställningsvillkoren samt åtgärder för ökad jämställdhet.  

Utredningens förslag om fyraåriga överenskommelser direkt mellan regeringen och de enskilda lärosätena ökar risken för politisk styrning som kan hota den akademiska friheten. Denna risk är extra påtaglig i och med att regeringen utser rektor och majoriteten av ledamöterna i högskolestyrelserna, samtidigt som makten centraliserats till lärosätesledningarna. Det skulle vara ganska lätt för en framtida regering att inskränka den akademiska friheten, liksom i Ungern, genom att utse en regeringslojal styrelse och rektor, som utser chefer på olika nivåer som sedan bestämmer utbildningens och forskningens inriktning. Redan i dag ser vi även i Sverige ett politiskt ifrågasättande av exempelvis genusstudier. Det är därför angeläget att genomföra utredningens förslag att stärka den akademiska friheten genom att i högskolelagen slå fast utbildningens frihet och skriva in lärarnas och forskarnas ansvar och inflytande. På så sätt kan man säkerställa kraven på vetenskaplig sakkunskap och lärarnas inflytande i beredning och beslut rörande utbildning och forskning.

Stärkt akademisk frihet är också viktigt i relation till utredningens förslag att i högskolelagen ytterligare betona samverkan med det omgivande samhället. Vi är positiva till att främja samverkan, men inte till att forskningen underordnas snäva politiska och ekonomiska partsintressen som tillåts styra forskningen i en för deras del önskvärd riktning. Det skulle innebära en risk för att forskningsresultatens trovärdighet och därmed också dess samhälleliga nytta devalverades.

Utredningen föreslår också att andelen forskningsanslag som går direkt till universitet och högskolor ska öka. Det är viktigt bland annat för att minska antalet tidsbegränsade anställningar som finansieras med kortvariga externa projektanslag, öka karriärmöjligheterna för unga forskare och skapa ökad möjlighet för universitetslärare att även bedriva forskning i tjänsten. Det är särskilt angeläget ur ett jämställdhetsperspektiv, eftersom dagens anslagssystem och karriärvägar lett till en alltmer skev könsfördelning ju längre man kommer i den akademiska karriären.

Det är också viktigt att det, som utredningen föreslår, görs återkommande uppföljningar av resursfördelningen ur jämställdhetssynpunkt. Ett intressant initiativ på detta område, som förtjänar att lyftas fram, är forskningsfinansiären Knut och Alice Wallenbergs stiftelses planer på att minska antalet beviljade projekt om inte en viss andel av projekten har kvinnor som huvudsökande.

Det är också angeläget att effekterna av professorbefordran och professorskallande undersöks och att tjänster utlyses med sakkunnigförfarande.

ST inom universitets- och högskoleområdet ser mycket positivt på utredningens förslag på dessa områden, och vår förhoppning är att de kan genomföras i en nära framtid.

 

EvaLena Moser

Ordförande, ST inom universitets- och högskoleområdet

Alejandra Pizarro Carrasco

Vice ordförande, ST inom universitets- och högskoleområdet

Kjell Nilsson

Styrelseledamot, ST inom universitets- och högskoleområdet

 

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.