På djupet

Kriminella agerar för att bygga kontakter med statligt anställda, för ekonomisk vinning eller andra fördelar. Men de statstjänstemän som blir insiders har lite att vinna och mycket att förlora.

Det moderna arbetslivet och nya sätt att styra statsförvaltningen innebär en hård press på myndigheternas chefer. Många upplever att arbetsbördan och stressen ökat. Några statliga arbetsgivare har uppmärksammat problemen och arbetar nu för att ge cheferna bättre förutsättningar.

Kompetensbristen i staten är rekordstor, och vakanserna på myndigheterna leder till att arbetsbelastningen ökar. Samtidigt trissar kampen om de sökande upp ingångslönerna, vilket skapar missnöje hos andra anställda. Men konkurrensen om arbetskraft kan pressa arbetsgivare att se över löner och villkor för alla medarbetare.

Under pandemin lade statliga arbetsgivare betydligt mindre pengar på kompetensutveckling av personalen och många kurser blev digitala. Nu efterlyser fackliga företrädare nya satsningar på mer traditionella utbildningar. Samtidigt finns en oro för att ansvaret för kompetensutveckling i större utsträckning kommer att ligga på de anställda.

Ingen kan svara på exakt hur mycket de statliga myndigheterna betalar för konsulter. Det står dock klart att det handlar om miljardbelopp varje år. En stor del går till it- och managementtjänster, men flera myndigheter har även börjat ta in konsulter för att sköta vanlig handläggning, vilket facket är kritiskt till.

Samtidigt som fack och arbetsgivare gör sig redo att förhandla fram nya löneavtal kommer rapporter om de högsta inflationssiffrorna på 30 år. Men ingen räknar med att lönerna ska hålla jämna steg med priserna. Fack, arbetsgivare och experter talar alla om vikten av att ta ansvar för landets ekonomi.

Kränkande särbehandling kan skapa stora problem på en arbetsplats och leda till allvarlig psykisk ohälsa för den som utsätts. Det förebyggande arbetet behöver bli bättre, anser såväl experter som fackligt förtroendevalda.

Riksdagens partier har vitt skilda uppfattningar i många frågor som rör anställda på statliga bolag och myndigheter. Det gäller exempelvis de bolagsanställdas meddelarfrihet, ansvaret för tjänstefel och möjligheten att avstå från att namnge handläggare i beslut.

När myndighetsanställda uttrycker sina åsikter i kontroversiella frågor som de arbetar med kan det väcka kritik. Yttrandefriheten är långtgående, anser experter, men frispråkiga medarbetare kan sätta principer på prov.

Det finns ett mål för andelen anställda med utländsk bakgrund i statsförvaltningen, men varken politiker eller experter tycker att det är tillräckligt för att uppnå mångfald.

Efter två år med hemarbete har vårt arbetsliv blivit mer digitaliserat och gränsöverskridande. Hybridarbetet innebär nya möjligheter att organisera jobbet – men även nya arbetsmiljörisker. Det ställer även krav på förändrade arbetsformer och ett annat slags ledarskap.

Kontoren är på väg att förändras – en process som påskyndats när många fått smak för distansarbete under pandemin. Statliga myndigheter planerar nu för hur arbetsplatserna ska anpassas till ett nytt arbetsliv.

Trots tal om en förändrad styrning med större tillit och mindre kontroll mäter flera stora myndigheter fortfarande medarbetarnas prestationer, något många upplever som stressande. Experter varnar för att kontrollerna kan leda till försämrad motivation.

När Sverige införde personnummer var det få som anade att de skulle bli centrala för det svenska välfärdsbygget. 75 år senare används de av hela den offentliga förvaltningen – och är inte lika kontroversiella som de en gång var.

Snart måste alla större arbetsgivare skaffa en intern visselblåsarfunktion dit anställda kan rapportera om missförhållanden. Den nya lagen ska skydda den som slår larm – men experter varnar för att den är krånglig och att statsanställdas meddelarskydd riskerar att hamna i skymundan.