På djupet

En akut kris eller en tung situation på hemmaplan – alla möter vi olika utmaningar i livet. Ändå ska vi klara av arbetet. För snart tio år sedan kom de föreskrifter som lägger ansvaret för att anställda ska orka på arbetsgivaren. Trots det har de stressrelaterade sjukskrivningarna nått nya rekordnivåer.

Sverige har en av de högsta arbetslöshetssiffrorna i EU. Hög arbetslöshet brukar vara en katastrof för en sittande regering, men debatten har uteblivit. Nu efterlyser fackliga företrädare en arbetsmarknadspolitik – och en satsning på Arbetsförmedlingen.

Många lärare och forskare på landets lärosäten upplever att den akademiska friheten utmanas – och varnar för konsekvenserna. Några av de problem som pekas ut är fördelningen av forskningsmedel och styrningen av högskolesektorn.

En tyst arbetsplats kan bryta ned anställda och skada verksamheten. Både experter och fackliga företrädare lyfter fram ledningens ansvar för att motverka tystnadskultur.

Allt färre svenskar är medlemmar i ett fackförbund. Vänder inte utvecklingen snart riskerar den svenska modellen att gå under. ”Det går förfärande fort. Vi tappar inflytande om vi inte håller organisationsgraden uppe”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.

Det svenska civilförsvaret är under upprustning. Allt fler myndighetsanställda krigsplaceras på sina arbetsplatser. Den processen har skapat både osäkerhet och oro. Nu ses regler och avtal över för att skapa större tydlighet.

På nästan hela arbetsmarknaden kan arbetsgivare anställa vem de vill. Men i staten måste anställningsbeslut grundas på sakliga skäl. Den bäst lämpade ska få jobbet. Vem det är kan dock vara svårt att avgöra, och det finns kritik mot hur myndigheter hanterar sina rekryteringar.

Förtroendet för myndigheterna påverkar deras möjligheter att klara sitt uppdrag – och medarbetarnas arbetsmiljö. De senaste åren har en klyfta uppstått: högerväljare har lägre förtroende för statsförvaltningen än andra. Det är ett problem, menar både forskare och fackliga företrädare.

När myndigheterna måste betala allt mer för sina lokaler tvingas de i stället spara på annat – med personalnedskärningar och försämrad arbetsmiljö som följd. Nu ifrågasätts principerna bakom de statliga verksamheternas hyror på nytt.

Efter årtionden av Törnrosasömn har frågan om arbetstidsförkortning väckts till liv igen. Många fackförbund har fört fram krav på kortare arbetsveckor, under hårt tryck från medlemmarna. Men de har olika uppfattningar om hur en reform skulle kunna gå till.

Den gröna omställningen kommer att påverka arbetslivet i stor utsträckning. Vissa jobb kommer att förändras, andra kommer att försvinna och nya tillkomma. Svenska fackförbund anser att de har en viktig roll att spela i omställningen, men hur de tagit sig an den skiljer sig åt.

De senaste tio åren har aktivitetsbaserade kontor fått ett stort genomslag i statsförvaltningen. I dag har varannan myndighet anammat konceptet, visar en enkätundersökning som Publikt gjort. I flera fall har medarbetarnas dom varit hård.

Samtidigt som myndigheternas administration växt har assistenterna blivit färre. Det har ökat belastningen på chefer och medarbetare. Flera fackliga företrädare och forskare är kritiska till utvecklingen, men få tror att trenden kommer att vända.

Det har gått nästan 20 år sedan en ny modell för att sätta lön introducerades för STs medlemmar på myndigheterna: lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. I dag omfattas sju av tio myndighetsanställda av modellen. Men en del fackliga företrädare ifrågasätter den.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Men kunskapen om vilka åtgärder som gör det lättare att komma tillbaka i arbete är begränsad. Trots det ställer lagen höga krav på att arbetsgivare ska anpassa arbetet när en medarbetare drabbas.