PÅ DJUPET: CORONAPANDEMIN OCH ARBETSLIVET2020-10-09
Coronapandemin har tvingat många att flytta hem jobbet – på gott och ont. Trots att distansarbetet för med sig många utmaningar tror forskare att det kommer att vara vanligare också när pandemin är över.
Regeringens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata möjligheterna med artificiell intelligens, AI. Men än så länge är svenska myndigheter bara i startgroparna – och från fackligt håll finns ett motstånd mot att använda AI för att fatta beslut.
Att vara personalrepresentant i styrelsen för en myndighet eller ett statligt bolag är ett svårt men viktigt uppdrag som ger möjlighet att påverka verksamheten. Men i många myndigheter finns inte någon styrelse där medarbetarnas företrädare kan komma till tals.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat. Men fortfarande tjänar män i genomsnitt mer än kvinnor. Så långt är analyserna av löneskillnader mellan könen samstämmiga – men inte mycket längre.
Varje år utsätts många människor för hot och våld på sina arbetsplatser. Trots det saknas i stort sett forskning om orsakerna till hot och våld på jobbet, och stora myndigheter som är hårt utsatta gör inga egna analyser.
Riksdag och regering gör just nu stora satsningar för att möta coronakrisen. På arbetsmarknaden har avtalsrörelsen skjutits upp till hösten. Men på frågan om vad som krävs av staten och parterna när pandemin är över ger ekonomer delvis olika svar.
Nu har flyttlassen gått för de myndigheter som fick besked om omlokalisering under den förra mandatperioden. I många fall har viktig verksamhet lamslagits. Publikt har kartlagt omlokaliseringarnas följder.
I år får 2,8 miljoner anställda nya avtal om löner och villkor. Först ut är parterna i industrin, och det avtal de träffar lär sätta nivån även för STs medlemmar. Men industrins ”märke” har försvagats de senaste åren och kritiker vill se den svenska lönebildningen förändras.
När metoo-uppropen avlöste varandra för två år sedan kom många vittnesbörd om sexuella trakasserier och övergrepp från statligt anställda. På flera myndigheter säger ansvariga chefer att de nu jobbar hårt för att förändra arbetsplatskulturen.
Den svenska tillitsreformen har en föregångare i Danmark, där regeringen lanserade sin vision om tillitsbaserad styrning i offentlig sektor 2013. Den politiska enigheten om reformen är fortfarande stor, men det är långt från vision till verkstad, säger forskaren Tina Øllgaard Bentzen.
För fem år sedan aviserade regeringen en ”tillitsreform” som utlovade större frihet och en minskad administrativ börda för offentliganställda. Men kritiker varnar för att förändringen kan bli kosmetisk, och facken tycks stå vid sidan om.
Många känner sig osäkra på vilka villkor som väntar när det är dags för pension. Hur det faktiskt blir hänger på förhandlingar och politiska beslut. Men en sak är klar – vi behöver arbeta längre.
Möjligheten att jobba hemifrån kan underlätta vardagen för många anställda – men när alla inte är på plats påverkas också kommunikation och arbetsgemenskap.
Beskedet att arbetsplatsen skulle flytta kom som en chock. Liksom hundratals andra statsanställda valde Franco Castillo och Marika Widberg att stanna i Stockholm när deras myndigheter omlokaliserades till andra städer.
Politikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.