Stressen gjorde dem sjuka

FÖRDJUPNING: OHÄLSA2015-05-27

Allt fler sjukskrivs för psykiska diagnoser. På fyra år har antalet mer än fördubblats. Risken att drabbas är allra störst för anställda i offentlig sektor. Publikt har träffat några av människorna bakom statistiken.

Av:  Börge Nilsson

Sedan 2010 har antalet nya sjukskrivningar på minst fjorton dagar med psykiska diagnoser stigit från 34 000 till 71 000 i fjol. Och ingen vet varför. Analytikern Ulrik Lidwall på Försäkringskassan har skrivit en rapport om utvecklingen:

– Det finns inga tydliga svar. Men det finns en stark koppling mellan psyko­social arbetsmiljö och sjukskrivningar i psykiska diagnoser.

Flera kända faktorer i arbetslivet ökar risken för sjukskrivning. Några av dem är höga krav och låg kontroll, konflikter på arbetet och osäkra anställningar. Obalans mellan ansträngning och belöning ökar också risken. Det gäller inte bara lön och status utan även brist på erkännande för det jobb man gör.

Att känna stöd från chefer och arbets­kamrater hör till sådant som i stället minskar risken för psykisk ohälsa.

Om kvinnor och män har samma villkor på jobbet drabbas de på samma sätt. Men så ser det inte ut och kvinnor är därför överrepresenterade i sjukskrivningsstatistiken. Särskilt de som har barn på väg in i skolåldern. Omfattande dubbelarbete ökar risken.

Men allra tydligast är att direkt­kontakt med behövande människor frestar på. Yrkesuppdelad statistik visar att under 2012 löpte präster, pastorer och behandlingsassistenter allra störst risk att bli sjukskrivna med psykiska diagnoser. 

De senaste tre decennierna har Sverige haft tre kraftiga ökningar av långa sjukskrivningar med rejäla minskningar däremellan.

– Trots mycket forskning och utrednings­arbete så vet vi inte vad de här fluktuationerna beror på. Det är i sig ganska besvärande, säger Hugo Westerlund, professor i epidemio­logi och föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. 

Eva Vingård, som är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, publicerade i april en kunskaps­översikt om psykisk ohälsa och sjuk­frånvaro. Hon värjer sig mot larmrapporter om uppgången efter 2010.

– Det året var sjukskrivningarna lägre än någonsin. Att det inte skulle stiga från den nivån är helt orimligt, säger hon.

Det finns inga jämförbara siffror fördelade på diagnoser så långt bakåt i tiden, men tittar man på det totala antalet sjukskrivningar inträffade en topp 2003.

Då förklarades de många sjukskrivningarna i debatten ofta med att folk skulle fuska till sig sjukpenning.

I dag är det ingen som pratar om fusk.

– Det beror väl på att folk förstår att det inte var förklaringen den gången heller. Men man kan aldrig veta. Det kan hända att den debatten kommer tillbaka, säger Eva Vingård.

Mer än fördubbling på fyra år

Nya sjukfall med psykiska diagnoser. Sjukskrivning i minst 14 dagar.

  • 2010: 34 000
  • 2012: 48 000
  • 2014: 71 000

Källa: Försäkringskassan

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA