Krönika

Tilliten i samhället undergrävs när journalisters granskningar och myndigheters och experters invändningar mot politiska förslag misstänkliggörs, skriver mediestrategen Brit Stakston. Hon efterlyser ett annat tonläge i debatten – och ett lugnare tempo.

Statliga myndigheter har under årens lopp haft makten att i ganska hög grad diktera föräldraskapets villkor, skriver journalisten Maja Larsson. Råden har sett olika ut i olika tider, men den tidsbrist som dagens föräldrar upplever är inget staten ägnar något större intresse, konstaterar hon.

Det arbete som seniora medarbetare tidigare delegerade nedåt i hierarkin utförs nu på många arbetsplatser av AI-agenter, skriver AI-experten Paulina Modlitba. Hon ställer frågan om vi vill ha ett arbetsliv där unga människor som är nya i arbetslivet riskerar att aldrig få chansen att bygga upp erfarenhet, kunskap och omdöme.

Det är bara demokratier som kan lösa klimatkrisen, skriver journalisten Erika Bjerström. Men det kommer att kräva ett starkare politiskt ledarskap som förmår förankra den gröna omställningen hos medborgarna, menar hon.

Den längsta nedstängningen av statsförvaltningen i USAs historia är till ända. Men det var inte det faktum att tiotusentals statsanställda skickats hem utan lön som skapade tillräckligt tryck för att lösa upp knutarna, utan hotet om en saboterad kalkonmiddag, skriver Katarina Andersson, frilansjournalist baserad i USA.

IF Metalls strejk på Tesla är Sveriges längsta strejk på hundra år. Företagets skäl för att säga nej till kollektivavtal är delvis ekonomiska, men Elon Musk har också personliga motiv, skriver German Bender, som i dagarna utkommer med en bok om den historiska arbetsmarknadskonflikten.

Ett hållbart arbetsliv mäts inte i hur många dagar vi lyckas vara borta från jobbet, utan i hur vi mår i vardagen, skriver Mattias Gustafsson, huvudskyddsombud på Arbetsförmedlingen. Om ditt livstempo inte är hållbart, bör du börja göra justeringar nu, inte vänta på nästa sommar, råder han.

När diagnosen utmattningssyndrom försvinner om några år blir det upp till Socialstyrelsen att bena ut vilka diagnoser de stressdrabbade kan komma att få i stället, skriver vetenskapsjournalisten Maja Lundbäck. Hon hoppas på att förändringen i förlängningen ska följas av bättre åtgärder för att hjälpa sjuka tillbaka till arbetslivet.

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Det är angeläget – skolorna behöver blir bättre på att våga utmana värderingarna hos dem som upprätthåller hedersförtryck, skriver journalisten Påhl Ruin, som länge bevakat ämnet.

I mars 2021 körde journalisten Alex Voronov från Sverige till den ukrainska gränsen för att hämta sin vän Natasja. Tre år senare skriver han om hur Rysslands invasion tvingade henne på flykt – och om vad som hänt sedan dess.

En vanlig myndighetsanställd som slarvar med säkerheten kan inte förvänta sig att bli behandlad med samma hänsyn som Henrik Landerholm, skriver informationssäkerhetsexperten Fia Ewald. Hon uppmanar statstjänstemän att engagera sig i säkerhetsfrågor.

Donald Trumps andra mandatperiod som president kan bli en chock för USAs federala statsapparat, skriver journalisten Martin Gelin. Enligt honom tyder allt på att den blivande presidentens plan är att genomföra radikala nedskärningar.

Arbetslivet i många branscher är rena vilda västern, skriver Elinor Torp, journalist och författare. Hon ger exempel på hur bristfällig granskning leder till att människor far illa och att fusk med skattepengar inte upptäcks.

Den amerikanska presidentkandidaten Kamala Harris barnlöshet har under den senaste tiden varit rubrikstoff, konstaterar Sara Martinsson, journalist och författare. Kvinnor utan barn borde mötas av omtanke i stället för ryktesspridning och hån, skriver hon.

Att Sverige valde att inte delta i det första Europamästerskapet i fotboll är inte konstigt, eftersom vi betraktade allt europeiskt med lätt överseende, skriver författaren Jesper Högström.