
Mattias Gustafsson: Det är i vardagen du märker om ditt tempo är hållbart
Det är lätt att säga, nästan reflexmässigt: ”Semestern var för kort.” Men kanske är det inte längden på sommaren som är problemet. Kanske är det tempot i vardagen som vi behöver våga se på med öppna ögon.
För frågorna som verkligen betyder något handlar sällan om antalet veckor vi varit lediga. De handlar om hur våra dagar ser ut när semestern är över. Får jag arbetsdagen att gå ihop utan att tappa andan? Har jag kontroll, eller är det kalendern som styr mig? Orkar jag på helgen göra det jag längtar efter, eller vill jag helst inte göra något alls, och kan det i så fall få vara okej?
Ett hållbart arbetsliv mäts inte i hur många dagar vi lyckas vara borta från jobbet, utan i hur vi mår när vi är där. Balansen mellan arbete och privatliv är inte en abstrakt idé. Den visar sig i hur ofta vi känner oss närvarande, i om vi hinner hämta barnen i tid, i om vi kan stänga datorn och faktiskt känna oss klara för dagen.
Sommaren ger oss minnen av dofter, ögonblick och sammanhang. De ögonblicken kan kännas långt borta när hösten rullar i gång och kalendern fylls av möten, deadlines och krav. Men det är just då de kan bli små påminnelser om ett annat tempo.
Återhämtning är inte reserverad för semestern. Den bor i vardagen, om vi vågar skapa plats för den. Vi behöver inte resa bort eller vänta på juli. Vi kan hitta den i ett medvetet andetag, i ett kort samtal som inte handlar om jobbet, i en paus där vi tillåter oss att bara vara.
Så i stället för att sucka över att ledigheten var för kort kanske vi kan ställa oss en annan fråga: Är mitt livstempo hållbart? Om svaret är ja, då är semesterminnena just vad de ska vara, fina påminnelser och inte räddningsplankor. Och om svaret är nej – då är det här och nu vi behöver börja justera, inte vänta på nästa sommar.
Du kan göra det genom att titta över veckan som kommer, antingen på fredag eftermiddag eller på måndag morgon. Har du kontroll? Kommer du att klara av det? Behöver du hjälp? Finns det utrymme för mikropauser? Gör en plan. Utvärdera veckan efter, och ändra det som inte funkade. Löser du inte ut det så att du känner balans, prata med din närmsta chef. Upplever du att du behöver mer stöd, prata med ditt skyddsombud eller din fackliga representant.
För i slutändan handlar det inte om semesterns längd utan om vardagens hållbarhet. Det är där livet faktiskt levs.
Ett hållbart tempo är ett där arbetsdagen får plats utan att ta över hela tillvaron, där energin räcker till både jobbet och till det som betyder mest utanför det. När balansen mellan arbetsliv och privatliv fungerar skapar vi utrymme för både prestation och återhämtning.
Mattias Gustafsson är huvudskyddsombud på Arbetsförmedlingen.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.