Krönika

Putin har så blivit pass synonym med Ryssland att det kan bli svårt att hitta en efterträdare, skriver journalisten Stig Fredrikson.

Omvärldens aptit på obegripliga skandinaviska ord tycks omättlig, skriver Göran Everdahl som är aktuell med »Boken om lagom«.

Det inte var så länge sedan även Sverige hade en ineffektiv statsapparat, skriver Magnus Västerbro. En gnutta blygsamhet kunde därför vara på sin plats när vi är stolta över vårt väl fungerande samhällsmaskineri, anser han.

Den oreda som råder inom psykmarknaden i dag är potentiellt livsfarlig, skriver frilansjournalisten Agnes Arpi.

Emmanuel Macrons Justin Bieber-utstrålning kändes orginell i början, men egentligen representerar han en politikertyp som blir alltmer populär i världen, skriver författaren och journalisten Ulrika Kärnborg.

Vittnesmålen om sexuella trakasserier växer lavinartat i samband med #metoo, och att avslöja murkna arbetsklimat på arbetsplatser är nödvändigt. Men samma saker kommer att hända igen om inte hela den struktur som normaliserat en skillnad i människovärde mellan kvinnor och män rivs ned, skriver Jenny Aschenbrenner.

Med anledning av #metoo-uppropet och en ny reportagebok hoppas kulturjournalisten Lina Kalmteg på att vi går mot en lite ljusare framtid, även om det kan ta lång tid.

Fredrik Quistberg lyssnar till sin vardag som journalist, författare och medföljande.

Terrorismen är absurd, därför kan vi inte skydda oss mot den, skriver Theodor Kallifatides i en krönika.

Kanske kan de fejkade nyheter som nu sprids som ett virus över världen paradoxalt nog vara räddningen för de krisande tidningshusen, skriver frilansjournalisten Björn Häger.

Förr var det bara två som tävlade om den åtråvärda presidentposten i Frankrike. En socialist och en högerman. Nu är det fyra och slaget handlar inte bara om vänster mot höger. Författaren Tomas Lindbom skriver en krönika om Frankrikes oförutsägbara presidentval.

Journalisten och debattören Julia Skott tycker att alltför många delar med sig för mycket av sina åsikter.