Krönika

Det är skillnad på gigjobb och gigjobb, på att vara frilansande kulturarbetare och att ha ett ”flexibelt” budjobb, skriver författaren Anders Teglund. När han själv arbetade som matcykelbud försökte han organisera sina kollegor fackligt, men villkoren för gigarbetare gör det svårt att lyckas med det, konstaterar han.

Med den distans som semestern ger dig kan du få syn på saker i ditt arbetsliv som du inte ser i vardagen, som att något på jobbet inte är som du vill att det ska vara, skriver journalisten Selma Brodrej. Det kan bli startpunkten för en förändring, menar hon.

Kvinnor lägger mycket tid på osynligt arbete på jobbet, som att ta anteckningar på möten, introducera nya kollegor och fixa med presenter och fika – viktiga insatser som inte gynnar deras löneutveckling och karriär, skriver Ida Östensson, ordförande för stiftelsen Make Equal.

Till skillnad från i Sverige hör demonstrationer och strejker till vanligheterna i Frankrike, skriver Torun Börtz, frilansjournalist och tidigare korrespondent för TT i Paris. Och att president Emmanuel Macrons pensionsreform väckt ilska har flera förklaringar, framhåller hon.

Den som inte kan eller vill jobba hemma ska inte behöva bekymra sig över att inte få plats på jobbet om deras kollegor också väljer att dyka upp, skriver frilansjournalisten Marcus Bornlid Lesseur. Själv har han mindre trevliga minnen från distansarbetet under pandemin.

Den globala uppvärmningen kommer att göra många platser på jorden obeboeliga, skriver vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren. Sverige kommer att få ta emot hundratusentals klimatflyktingar, förutspår hon.

Herrfotbolls-VM i Qatar har varit exceptionellt mardrömslikt för arbetare, skriver Ekim Çağlar, författare med fokus på fotboll och politik. Frågor om social hållbarhet och arbetstagares villkor kommer dock att vara fortsatt aktuella även i framtiden, konstaterar han.

För varje resa jag gjort till Iran har insikten växt om hur avskytt landets system är, skriver journalisten Bitte Hammargren. Nu står unga, modiga kvinnor i första ledet i protesterna mot landets regim, konstaterar hon.

Ett valresultat som på ytan ser ut som att folket sviker politikerna kan lika gärna ses som att politikerna sviker folkets önskan, skriver Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och författare.

Hemlöshet är inte en fråga som diskuteras i valrörelsen, konstaterar tidningen Faktums chefredaktör Sarah Britz. Det finns en grupp i vårt samhälle som – utan att någon märker det – berövas sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter, skriver hon.

Hur ska ett parti göra för att vinna val? Inför valet i höst delar statsvetaren Jenny Madestam i en krönika med sig av receptet som säkrar en valseger.

Krisberedskap handlar inte främst om att skaffa sig rätt utrustning, utan om att själv reflektera över på vilka sätt man behöver förbereda sig, skriver Miguel Guerrero, författare till boken ”Krisberedskap för alla”.

Efter invasionen av Ukraina har förnuftets röst helt tystats i Ryssland och bara propagandamegafonerna finns kvar, skriver journalisten och författaren Kalle Kniivilä.

Vi finländare har nog ett och annat att lära oss av det svenska småpratet, skriver journalisten Philip Teir, som också reflekterar över hur den svenska kundmentaliteten ter sig från finländsk horisont.

Att vår nya kulturminister tar sikte på gangsterrap och säger sig vilja granska just denna konstform är både populistiskt och problematiskt, skriver Galagos chefredaktör Rojin Pertow.