Krönika

Irena Pozar, chefredaktör för Veckorevyn, håller inte med om nidbilden av millennials. Arbetsgivare måste skapa attraktiva arbetsplatser för att locka flitiga, unga arbetstagare, skriver hon i en krönika.

Att bara ta en paus, utan skäl, kan uppfattas som osolidariskt. Men vi måste tillåta varandra att då och då ta en kort stund för återhämtning. Det skriver Patrik Hadenius i en krönika.

En krönika om att Facebookknarka klimatfrågan. Och att komma fram till att varje kommentar i flödet bär kärlek till vår nästa.

Det är hög tid att för Sverige att bryta beröringsskräcken och avmystifiera Eritrea, för fredens skull, skriver Martin Schibbye i en krönika.

När det går utför för världen finns det de som vägrar blunda, såsom de flesta av oss gör, skriver journalisten och författaren Gabriella Ahlström.

Är grundlagen skriven för en annan tid än vår eller är den bara orealistisk?, frågar sig Publikts krönikör Agneta Stark.

Vad betyder brexit egentligen? Ingen vet. Det finns lika många versioner av utträdet som det finns britter. Det skriver Charlotta Buxton, korrespondent i London för Svenska dagbladet.

Hur förhandlar man med någon som egentligen inte vill någonting? Det är grundproblemet i den riksdag som snart samlas, skriver journalisten och författaren Johan Anderberg.

Var finns framtidens arbetskraft? frågar sig David Isaksson i en krönika.

Alla behöver inte vara färgsprakande, kreativa entreprenörer. Vi behöver också personer som besitter gamla dygder som måttfullhet, tålamod och duglighet, skriver Per Naroskin i en krönika.

Vår förmåga att koncentrera oss på en sak i taget håller på att försvinna, skriver Karin Thunberg i en krönika.

Putin har så blivit pass synonym med Ryssland att det kan bli svårt att hitta en efterträdare, skriver journalisten Stig Fredrikson.

Omvärldens aptit på obegripliga skandinaviska ord tycks omättlig, skriver Göran Everdahl som är aktuell med »Boken om lagom«.

Det inte var så länge sedan även Sverige hade en ineffektiv statsapparat, skriver Magnus Västerbro. En gnutta blygsamhet kunde därför vara på sin plats när vi är stolta över vårt väl fungerande samhällsmaskineri, anser han.