Mörkret kommer från Österrike

KULTUR: FILM OCH DVD2008-04-01

Mörker råder på bioduken, rapporterar ST Press filmkrönikör Fredrik Sahlin. Till det bidrar bland andra de österrikiska regissörerna Michael Haneke och Ulrich Seidl.

Våren kommer och med den mörkret. I alla fall på bioduken. Och om man räknar denna spalt som en helhet är det till 50 procent österrikarnas fel att vi blir påminda om att vi lever i ett skymningslandskap. Det är de som kommer släpandes på elände, våld och övergrepp. Nej, jag syftar inte på Adolf Hitler utan filmarna Michael Haneke och Ulrich Seidl.

Den förstnämnde tar med Funny games strypgrepp på medmänniskan Sahlin men flirtar med analytikern i mig. I Funny games får en liten kärnfamilj besök av några till synes välartade unga män som dock snart förvandlas till våldsduon från helvetet. Det är en brutal film som inte lämnar några ro, inga ljusa utsikter och ingen förlösning. Haneke har gjort en metafilm, om vår fascination inför våld, som är lika obehaglig som välformulerad.

Haneke har som några kanske minns redan gjort en film som heter Funny games, för tio år sedan, men eftersom han är så mån om att den amerikanska publiken ska få ta del av hans tankar, har han nu gjort en amerikansk version. En remake, sålunda, gjord av skaparen av originalet – det tillhör inte vanligheterna. Men Haneke är inte en vanlig filmare. (Bio 18/4)

                                                 — •l• —

Det är inte hans landsman Ulrich Seidl heller. Han är dock lika intresserad av metadiskussioner som man kan tänka sig att den genomsnittlige truckföraren är av konstsim. Seidl går på knock, gärna som här, medelst brutalrealism. Seidls senaste attack heter Import/Export och handlar om ukrainska Olga, en ensamstående, fattig mor som tvingas till diverse extrema val för att klara sin, och det lilla barnets, överlevnad. I en sidohistoria försöker österrikiske Pauli överleva på EUs dåligt upplysta bakgård.

Seidl upprepar det som alla vet men behöver påminnas om: i ett samhälle där allt har sitt pris förlorar snart allt sitt värde. (Bio 20/3 i Stockholm, sedan ut i landet)

Susanne Biers första Hollywood-film: Things we lost in the fire är klart mer polerat traumadrama. Audreys (Halle Berry) man blev dräpt när han blandade sig i ett gatubråk, och nu försöker hon leva kvar i spillrorna av deras framtidsdrömmar. Precis som i Biers tidigare framgångar, som Bröder och Efter bröllopet, handlar det om avslitna familjeband men den här gången märks det att hon inte riktigt är på mammas gata. Det här är Bier sedd genom ett Hollywood-raster, vilket inte gagnar den danska regissören som alltid har rört sig på sentimentalitetens rand, men som nu fått svårare att hålla balansen. (Bio 4/4)

                                                   — •l• —

Och medan vi tittar på påhittat elände sitter det fortfarande x antal fångar och ruttnar på Guantanamo-basen. Nej, vad vet väl en simpel filmkritiker om deras eventuella skuld men klart är ju att det är något fel när människor interneras utan rättegång. Det är lätt, och meningen så, att dra paralleller från nämnda bas till den argentinska fiktionen Buenos Aires 1977, som berättar om några av alla tusentals argentinare som kidnappades och torterades av juntan under 1970- och 80-talen. Det påstådda brottet var terrorism, straffet tortyr och död. Det pågår fortfarande. På andra platser. Överallt. Min månatliga prenumeration på ett bättre samvete, via Amnestys autogiro, känns plötsligt lite futtig. (Bio 28/3)

Fredrik Sahlin är filmrecensent och journalist. Han tipsar om film och dvd i ST Press.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA