Världen kommer till Göteborg

KULTUR: MUSEER2005-04-05

Regnskog, design, starka berättelser av människor som lever med hiv och aids. Det är bara några saker som Världskulturmuseet i Göteborg bjuder på. Och inträdet är gratis.

Av:  Agneta Slonawski

Som en jättelik gatsten i glas och betong ligger den där – byggnaden som redan innan den kom till skapade högljudda diskussioner. Först om varför museet över huvud taget skulle ligga utanför huvudstaden, sedan var i Göteborg man skulle uppbringa denna värdefulla mark och nu senast museichefen som inte en, utan två gånger, beordrat ned tavlor som sägs ha upprört publiken.

Nu står Världskulturmuseet där det står vid Korsvägen, på göteborgarnas så kallade evenemangstråk, med Liseberg i ryggen och Universeum som närmsta granne. Utanför skramlar fyrans spårvagn på väg till Mölndal och Tur-mässan har precis avslutats på Svenska mässan.

Slavhandeln i källaren

Sedan invigningen den 29 december förra året har 150 000 människor besökt Världskulturmuseet. Många av dem har tagit hissen direkt ner till källaren och mötts av utställningen Horisonter som handlar om slavhandeln över Atlanten. Anslaget är gediget, modernt och inspirerande.

Ett bildspel visar en tolv meter lång våg på ena kortväggen. Det är samma vy som tusentals slavar mötte när de kom från slavfortet Elmina i Ghana för att fraktas vidare till Amerika och Europa. På det vackra trägolvet av gran ligger slavbojor i svart järn. Alla med sköra glaskuber runt sig.

–Just den här delen av utställningen skapar en speciell stämning som gör det möjligt att prata om de hemska saker som människor fick utstå, säger Cajsa Lagerkvist, intendent på museet och en av de ansvariga för utställningen Horisonter – röster från ett globalt Afrika.

Det händer att hon smyger sig ner hit före klockan tolv på dagen, innan museet öppnar. Ljuset och arkitekturen i rummet manar både till eftertanke och kontemplation. Den svarta långbänken lockar dagligen museibesökare att slå sig ner och smälta all information och frågor som väckts.

Utställningen som består av sex nedslag i tid och rum fortsätter med en halvstor scen som är integrerad i utställningen. Här har artisterna Ayesha och Daniel Lemma uppträtt. Under våren kommer det att visas afrikanska långfilmer under kvällstid. På dagarna rullar musikfilmer om bland annat Bob Marleys liv. Istället för stolar finns en uppbyggd trappa som man kan sitta på.

Folkmusik från Västindien

Cajsa Lagerkvist visar oss in i rummet med ett voodo-altare från Haiti.

Det finns med som en symbol för den smältdegel av religioner som slavarna förde med sig från Afrika. Musiken är ett annat viktigt inslag i slavarnas historia. Via en särskild maskin kan man trycka sig fram till tio olika musikstilar från olika öar i Västindien, inspelade på plats. Musikmaskinerna har dragit till sig skolbarn i alla åldrar, annars är utställningen Horisonter främst riktad till vuxna.

Familjer med små barn får mest ut av utställningen Drömmens syster. Den handlar om människor och myter kring Orinocofloden i Venezuela.

Här får både barn och vuxna lägga sig i hängmattorna eller lyssna på spännande berättelser i hörlurarna. Meterstora bilder på indianer hänger ner från taket och ljudet från rytmiska paddeltag och för oss till en annan plats.

–Tanken är att skapa en känsla av att man är i djungeln och lära sig något om hur människorna lever där, säger Cajsa Lagerkvist som får fram ett väsande ormljud genom att passera en dold laserstråle i ankelhöjd.

Den utställning som engagerat flest människor är hiv/aidsutställningen No name no fever. Den riktar sig främst till ungdomar och innehåller allt från hårdfakta till konstnären Adriana Bertins färgglada kondomklänningar. Där representerar sju olika rum lika många känslor. Teman som smärta blandas med glädje och sorg.

Museichefen Jette Sandahls är bestämd om att Världskulturmuseet ska ha minst en visning om något aktuellt. Nästa fråga som museet ska ta sig an är trafficking – olaglig handel med kvinnor och barn.

Del av underhållningsindustrin

Till skillnad från många andra museer med stora etnografiska samlingar kommer inte någon av Världskulturmuseets utställningar att bli permanenta. Men de fem utställningar som nu visas, blir kvar året ut.

Redan tidigt bestämdes att museet skulle ha konstnärer som samarbetspartner. Den mest kända av dem är Fred Wilson som är verksam i New York och har sina rötter i Karibien.

Han har grävt i museets samlingar och letat fram stora och små krukskärvor som han satt små humoristiska meddelanden till. Föremålen har han placerat i ett rum med sluttande golv som vetter mot Liseberg.

Snart kommer museibesökarnas röster att blandas med skriken från andra sidan staketet. Det blir Världskulturmuseets första sommar och ännu vet man inte om turisterna kommer att leta sig till museet efter de varit på nöjesparken.

–Det känns verkligen som om vi är en del av underhållningsindustrin i stan. Man kan gå på Liseberg på förmiddagen och komma hit på kvällen, säger Cajsa Lagerkvist och tillägger att den som vill kan slå sig ned på museets 20 meter långa trappa i ek och äta sin medhavda matsäck där.

Oavsett om man väljer att gå till Världskulturmuseet för att sitta på trappan och bara andas eller ta del av utställningarna, så är entrén gratis.

Världskulturmuseet

o Ligger: Mellan Liseberg och Södra vägen i Göteborg.

o Inträde: Gratis.

o Våningar: Sex.

o Utställningsyta: 2 600 kvm.

o Arkitekter: Cécile Brisac och Edgar Gonzales.

o Övrigt: I Statens museer för världskultur ingår Världskulturmuseet i Göteborg samt Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Etnografiska museet i Stockholm.

Nuvarande utställningar:

o Horisonter – röster från ett globalt Afrika.

o Drömmens syster – människor och myter kring Orinocofloden.

o No name no fever – aids i globaliseringens tid.

o 390 kubikmeter andlighet.

o Site Unseen: Dwellings of the demons – en utställning av gästkonstnär Fred Wilson.

ÄMNEN:

Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA