Annons:

Alexander Armiento: Alla har rätt till arbetsverktyg som fungerar

LEDARE2023-06-29

De allra flesta har varit med om att krånglande teknik och it-system utgjort en källa till frustration på jobbet. När ST-medlemmar i en undersökning fick frågan hur deras digitala arbetsmiljö skulle kunna förbättras önskade sig hälften mindre teknikstrul och nästan lika många mer användarvänliga program.

Situationen kan tyckas paradoxal. Samtidigt som vi varje dag förbluffas över hur avancerade saker datorer kan åstadkomma med hjälp av artificiell intelligens svär vi över att programmen vi använder på jobbet inte fungerar som de ska.

Problem med dåliga användargränssnitt, långsamma system, buggar och krascher måste tas på större allvar. Utöver att de gör att arbetstid slösas bort i onödan leder de också till en större belastning på våra hjärnor och en ökad stress. I förlängningen kan det orsaka ohälsa.

Ändå tycks det vara ovanligt att man ­under skyddsronder på arbetsplatserna går igenom hur de viktigaste arbets­redskapen används och fungerar. En anledning till att den digitala arbetsmiljön glöms bort kan vara att den är ”lite osynlig”, konstaterar Jan Gulliksen, professor i människa–datorinteraktion på Kungliga Tekniska högskolan, i detta nummer av Publikt: ”Det är något som pågår på skärmen och inne i ens huvud. Därför är det inte lika påtagligt som en bullrig miljö eller dålig ergonomi”, säger han.

Flera skyddsombud upplever att de kämpat i motvind när de har försökt uppmärksamma frågan. Många lyfter också fram behovet av kunskap – såväl ytterligare forskning som satsningar på att sprida de insikter som redan finns. Här skulle många olika aktörer kunna spela en betydelsefull roll: myndigheter, akademi, fack, arbetsgivare och partsgemensamma organisationer.

Det är också viktigt att inte blunda för de enklaste lösningarna. I vissa fall handlar teknikstrul helt enkelt om att programmen behöver bli bättre. Därför är det viktigt att användarna får vara delaktiga i utvecklingsarbetet, så att deras behov kan till­godoses. Nya metoder, där system­utveckling bedrivs i mindre steg i stället för i enorma projekt med långa cykler, borde göra detta enklare.

Inte sällan är användarvänlighet dock en fråga om resurser. Även om kompetenta medarbetare på it-sidan vet vad som behöver göras är problemet ofta att det inte finns pengar och personal som kan lösa problemen. Det är ett ansvar som arbetsgivarna måste ta. För oavsett vad vi jobbar med måste vi ha tillgång till bästa möjliga verktyg för att utföra våra arbetsuppgifter. Både för att vara så effektiva som möjligt och för att slippa psykbryt på jobbet.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA