Allt fler bor trångt

VÄLFÄRD2006-10-26

Skyddsnätet för ekonomiskt utsatta barn håller på att monteras ned, hävdar en rapport från Boverket om bostadsbidrag. Trångboddheten bland barnfamiljer har ökat starkt sedan bidragssystemet gjordes om 1997.

Det nya bostadsbidragssystemet var tänkt att vara mindre generöst och minska statens kostnader från 9,6 till 7,5 miljarder kronor per år. Men 2003 var utgifterna nere i mindre än hälften – 3,6 miljarder kronor. Under de tio år som gått har nedskärningarna överträffat målet med drygt 21 miljarder kronor, skriver Christina Enqvist, expert vid Boverkets analysenhet, i en rapport.

Det har lett till att allt färre barnfamiljer omfattas av bostadsbidrag. Det i sin tur har medfört att trångboddheten ökat.

En norm som fortfarande gäller i svensk bostadspolitik är att barn ska kunna få ett eget rum. Det betyder att en familj med ett barn ska ha råd med en trea, en familj med två barn en fyra och så vidare. 1994 var en tredjedel av barnfamiljerna trångbodda enligt normen. År 2002 gällde det nästan hälften, 47 procent av barnfamiljerna.

Kanske överraskande är att familjer med sammanboende föräldrar var mer trångbodda än ensamföräldrar. I familjer med två makar var 64 procent trångbodda 2002, och 42 procent av ensamföräldrarna.

En förklaring till det är att det nya bidragssystemet inte tar hänsyn till att det kostar mer att försörja två makar än en ensamstående. Inkomstgränserna för varje make ligger långt under socialbidragsgränsen. Man har alltså rätt till socialbidrag, men inte till bostadsbidrag, vilket enligt rapporten medför att människor låses in i fattigdom.

Den ökade trångboddheten beror också på att den bostadsyta man kan få bidrag för begränsats och på nya regler för boende i bostadsrätt och egnahem. Husägare är i princip inte längre berättigade till bostadsbidrag. Dessutom har inkomst- och bostadskostnadsgränserna inte anpassats uppåt sedan 1996.

En annan viktig regeländring var att bidragen blev preliminära, och att bidragstagarna kan drabbas av återkrav i efterskott om inkomsterna blivit högre än de var då de ansökte.

I rapporten hävdas att sparkraven hade kunnat klaras utan att några av dessa regeländringar införts. Det hade räckt med effektivare efterkontroll.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA