Hon fyller 70 år i april nästa år, men Lena Brunzell tycker det är för tidigt att bli pensionär. Hon är frisk och lever ett aktivt liv och skulle gärna ha fortsatt arbeta.
Bild: Øyvind Lund
Hon fyller 70 år i april nästa år, men Lena Brunzell tycker det är för tidigt att bli pensionär. Hon är frisk och lever ett aktivt liv och skulle gärna ha fortsatt arbeta.

Allt vanligare att gå i pension vid 67

PENSION2018-08-29
För första gången går fler statstjänstemän i pension den månad de fyller 67 år än vid 65. Men många vill arbeta ännu längre. Lena Brunzell på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hade gärna fortsatt.
Av:  Börge Nilsson

När 67-årsdagen närmade sig hade Lena Brunzell på MSB i Karlstad svårt att inse att det gällde henne.

– Jag förstod inte, skulle jag gå i pension? Jag var inte alls redo.

Hon hade ett intressant jobb som handläggare med ansvar för jämställdhet och mångfald i de kommunala räddningstjänsterna, god hälsa och en aktiv fritid.

Att det finns fler som likt Lena Brunzell trivs med att jobba längre kan man utläsa av den senaste statistikrapporten från Statens tjänstepensionsverk, SPV, som presenterades i maj.

2017 är första året som fler lämnar arbetslivet den månad de fyller 67 år i stället för i samband med 65 årsdagen, som tidigare var den vanligaste tiden för pensionering. Men bilden är inte entydig. Både gruppen som tar ut ålders­pension före 65 och den som dröjer tills efter 65 ökar.

Rapporten visar också att skillnaderna mellan kvinnor och män minskar. Allt fler kvinnor arbetar alltså allt längre.

Lena Brunzell fick möjlighet att stanna kvar som timanställd i ytter­ligare åtta månader på halvtid, tills hennes efterträdare var utsedd.

Men det hjälpte bara lite.

– Jag saknar både jobbet och arbetskamraterna. Jag är en social person och tror att man håller sig alert och pigg om man fortsätter jobba.

Barnbarn i Karlstad och Göteborg och ett aktivt liv med trädgård, skidåkning, långa promenader och kajakturer på Vänern har inte riktigt räckt.

I december föreslog Pensionsgruppen, med företrädare från regeringspartierna och de borgerliga partierna, att pensionsåldern höjs stegvis till 2023.

Förslaget innebär att tidpunkten då man får rätt att pensionera sig höjs från 61 år till 63 år, medan gränsen för rätten att arbeta kvar höjs från dagens 67 år till 69.

– Hade jag fått så hade jag absolut jobbat kvar till 69, säger Lena Brunzell.

Det är inte många anställda på MSB som får stanna efter uppnådd pensions­ålder, förklarar myndighetens HR-strateg Anders Nilsson.

– Vissa personer har en kompetens där man inte har en efterträdare. Då får de i regel vara kvar på visstid tills man lärt upp en ny. Sådant tror jag kommer att bli mycket vanligare framöver, säger han.

Men ett framtida arbetsliv där man får arbeta kvar så länge man vill, det kan han inte se.

– Nej, alla som vill stanna kvar kommer knappast att få göra det. Verksamheten måste ju ha behov av individen och dennes kompetens, säger Anders Nilsson.

Fast Lena Brunzell tycker det är stelbent att alla måste sluta vid en viss ålder.

– Pensionen borde vara mer flexibel. En del behöver sluta tidigare, andra arbeta längre. Mig hade det passat väldigt bra att få gå ned till 60 procent och sedan trappa ned, säger hon.

Om du fick börja arbeta igen, skulle du vilja det?

– Ja, det är inte alls omöjligt. Åtmin­stone på deltid.

Allt fler går i pension när de fyller 67

Under 2017 gick 888 statstjänstemän i pension den månad de fyllde 67 år och arbetade alltså så länge de hade laglig rätt till. 818 gick hem månaden innan de fyllde 65 år, vilket tidigare var den vanligaste pensionsåldern.
27 personer gick i pension först efter 67 år fyllda.

Källa: Statens tjänstepensionsverk

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Pension
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.