Förslag om utökade registerkontroller får kritik
Flera remissinstanser är kritiska mot regeringens förslag om att låta Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten göra registerkontroller vid samtliga rekryteringar. ”Förslagen saknar tydliga avgränsningar för vilka brottstyper och personalkategorier som ska omfattas av registerkontrollerna.” skriver ST i sitt remissvar.
Försäkringskassan har i en framställan bett regeringen om att få möjlighet att göra registerkontroller både i belastningsregistret och misstankeregistret vid anställningsprocesser. Även Pensionsmyndigheten föreslås få genomföra samma kontroller. Syftet är att motverka att den organiserade brottsligheten får inflytande och makt över myndigheterna, genom infiltration eller otillåten påverkan.
Men förslaget får kritik från flera av de myndigheter och organisationer som lämnat remissvar. Förslaget skulle innebära Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får direktåtkomst till belastnings- och misstankeregistret, och kan göra kontroller av alla typer av brott oavsett vilken tjänst rekryteringen gäller. Det skulle innebära alltför omfattande befogenheter, anser flera remissinstanser.
”Då möjligheten till registerkontroll ska gälla samtliga brottstyper och oavsett vilken tjänst eller uppdrag personen är aktuell för, innebär det enligt Fackförbundet ST en alltför bred och oprecis tillämpning”, skriver STs ordförande Britta Lejon och förbundsjurist Joakim Lindqvist i remissvaret, och avstyrker förslaget.
Justitiekanslern, JK, avstyrker också och påpekar att det har lämnats flera liknande förslag om utökade möjligheter till registerkontroll för olika myndigheter de senaste åren.
”Det är enligt Justitiekanslern inte en självklar utgångspunkt att skyddet mot infiltration och otillbörlig påverkan ska utformas på samma sätt för alla myndigheter och i alla delar av den offentliga sektorn. En noggrann intresseavvägning måste göras beträffande varje föreslagen utvidgning och under alla förutsättningar måste den samlade effekten på den personliga integriteten och proportionaliteten i de föreslagna ingreppen i stort analyseras”, skriver JK i remissvaret.
Flera remissinstanser lyfter också att förslaget skulle ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten större befogenheter till registerkontroller än vad som gäller vid säkerhetsprövningar enligt säkerhetsskyddslagen. Vid säkerhetsprövningar är det registerkontrolldelegationen hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Sin, som bedömer vilken information som är relevant att dela med arbetsgivaren.
”De remitterade förslagen ger myndigheterna rätt till fler uppgifter om den enskilde ur exempelvis belastningsregistret än vad som i normalfallet skulle lämnas ut inom ramen för en säkerhetsprövning. Det kan ifrågasättas om en sådan ordning är lämplig”, skriver Sin i sitt remissvar.
Enligt förslaget skulle Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten dessutom kunna göra registerkontroller inte bara av de som ska anställas utan även av personer som myndigheterna ”har avsett att anställa eller anlita”. Även det ifrågasätts av flera remissinstanser.
”Enligt nämnden bör det av integritetsskäl endast vara aktuellt att lämna ut uppgifter om den som myndigheterna avser att anställa eller anlita.” skriver Sin.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
