TCO-juristen Sofia Råsmar delar inte uppfattningen att reglerna om utstationering skulle begränsa möjligheten att ställa sociala krav vid upphandling. »Det blir konstigt om de ska sätta normen för dem som arbetar permanent i landet«, säger hon.
Bild: Martina Holmberg
TCO-juristen Sofia Råsmar delar inte uppfattningen att reglerna om utstationering skulle begränsa möjligheten att ställa sociala krav vid upphandling. »Det blir konstigt om de ska sätta normen för dem som arbetar permanent i landet«, säger hon.

Hon vill värna rätten att kräva sjysta villkor

UPPHANDLING2015-08-26
Offentliga upphandlare kan inte kräva villkor i nivå med kollektiv­avtalet i upphandlingar där leve­rantörer med utstationerad personal kan lägga anbud. Den bedömningen gör Konkurrens­verket i en rapport. Men TCOs EU-rättsjurist Sofia Råsmar delar inte den uppfattningen.

Den 1 september inrättas en ny upphandlingsmyndighet. Samtidigt väntas en utredning föreslå att offentliga upphandlare ska ställa skarpare socia­la krav på arbetsvillkor hos leverantörerna. Nu har Konkurrensverket gett sin bild av de praktiska och juridiska knäckfrågor som myndig­heternas upphandlare i så fall måste ta sig an.

Rent juridiskt är det enligt Konkurrensverket klarlagt att myndigheterna har rätt att ställa hårdare sociala krav än de flesta gör i dag. När det gäller varor kan man kräva att leverantörerna uppfyller den minimistandard som ILO, Internationella arbetsorganisationen, satt upp. I fråga om tjänster och bygg­entreprenader från svenska leverantörer kan offentliga inköpare begära villkor i nivå med svenska kollektiv­avtal.

Däremot anser Konkurrensverket att det finns rättsliga oklarheter i de fall där utländska tjänsteleverantörer med utstationerad personal kan vara aktuella. Myndighetens bedömning är att möjligheterna att ställa sociala krav då är begränsad till den så kallade hårda kärnan i EUs utstationeringsdirektiv – ett fåtal grundläggande krav om arbetsvillkor.

Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO, har deltagit i en referensgrupp i Konkurrensverkets utredning, men har en annan uppfattning än myndigheten. Om Konkurrensverkets uppfattning blir rådande kan effekten bli sämre villkor, menar hon. 

– Det finns ganska många upphandlingar där man teoretiskt kan tänka att det kommer anbud från företag med utstationerad personal, och där de sociala kraven i så fall måste begränsas. 

Men utstationeringsdirektivet är ett slags undantagslagstiftning, påpekar hon.

– Det är regler som är tänkta för rela­tivt få personer som är här tillfälligt. Det blir konstigt om de ska sätta normen för dem som arbetar permanent i landet. 

 

EUs regler om utstationering

  • EUs utstationerings­direktiv ger ett visst skydd för arbetstagare som arbetar tillfälligt i ett annat land. 
  • Direktivet gäller områden som arbetstid, säkerhet, semester­dagar per år samt minimilön.
  • Enligt domar i EU-domstolen är utstationeringsdirektivet inte bara ett golv för vilka villkor som kan krävas, det går inte heller att ställa hårdare krav än de som finns angivna i direk­tivet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Upphandling
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.