Integritet kan få skydd av grundlag

FÖRSLAG2008-01-23

Rätten till personlig integritet ska skrivas in i grundlagen. Dessutom ska fotografering bara tillåtas på platser dit allmänheten har tillträde. Det föreslår integritetsskyddskommittén i sitt slutbetänkande.

Ledamöterna i den parlamentariskt sammansatta integritetsskyddskommittén står enhälligt bakom innehållet i sitt betänkande.

De föreslår att regeringsformen får en paragraf som skyddar medborgarna mot intrång från det allmänna när det gäller övervakning eller kartläggning av personliga förhållanden.

Lagförslag som kan påverka rätten till personlig integritet ska prövas noggrant och kunna skjutas upp ett år av en minoritet i riksdagen.

Enligt kommitténs ordförande Olle Abrahamsson måste riksdagen även se över nuvarande lagar om exempelvis buggning liksom en kommande lag om lagring av teleuppgifter om förslaget blir verklighet.

Vidare ska det inte gå att upprätta nya myndighetsregister med mindre än att det fattats beslut i riksdagen. Även befintliga register, som inrättats via förordningar från regeringen, ska underställas riksdagen.

Kommittén vill också införa ett förbud mot olovlig fotografering. Det ska bli förbjudet att utan tillstånd fotografera personer på platser där allmänheten inte har insyn. Brott mot förbudet, som förs in i brottsbalken, ska ge böter eller fängelse i högst två år.

Om fotograferingen är ”försvarlig” ska den vara tillåten. Enligt Olle Abrahamsson ska det till exempel vara försvarligt att fotografera en brottsling utan dennes tillstånd.

Även om det är själva fotograferingen - inte spridningen av bilder - som ska förbjudas kan lagändringen stoppa spridning av integritetskränkande bilder på internet.

Enligt Olle Abrahamsson ska inte yttrandefriheten och pressfriheten påverkas av de nya reglerna, men det finns inget uttryckligt undantag för media i lagförslaget. Det kan därför bli svårt för en pressfotograf att avgöra om dennes arbete kan antas vara ”försvarligt” eller kan rubriceras som olovligt.

Ett förbud mot smygfilmning och smygfotografering på privat plats är rimligt, anser författaren och tryckfrihetsexperten Anders R Olsson.

– Avgörande för om det blir en inskränkning av pressfriheten är hur undantaget om försvarlighet tolkas. Det måste finns utrymme för både pressfotografer och andra att ta spontana bilder i situationer där det är svårt att värdera innebörden från början, menar Anders R Olsson.

Regeln om fotoförbud i brottsbalken föreslås börja gälla 1 januari 2009.

För ändringar i regeringsformen fordras att de klubbats av två riksdagar med mellanliggande val. Kommittén föreslår 1 januari 2011 som startdatum.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA