Kriminalvården stramar åt

KRIMINALVÅRD 2010-02-25

Anstalten i Karlskrona snabbavvecklar till följd av Kriminalvårdens dåliga ekonomi. Upp till 40 anställda riskerar att mista jobbet. Men det är bara början, enligt ST inom Kriminalvården, som tror att ytterligare 250 personer berörs inom kort.

Kriminalvården har dålig ekonomi till följd av bygget av nya säkerhetsenheter, andra nybyggnationer och att antalet intagna ökar. Det har lett till att anstalten i Karlskrona nyligen fick besked om att avveckla tidigare än vad som var tänkt.

‒ De intagna kommer att omplaceras och jag tror att anstalten är tömd till oktober, säger Lennart Axklo, anstaltschef.

Upp till fyrtio anställda på anstalten och häktet riskerar att mista jobbet.

‒ En del kan eventuellt erbjudas plats på näraliggande enheter, men för övriga är Trygghetsstiftelsen inkopplad, säger han.

Per Sunneborn, ordförande för ST inom Kriminalvården, menar att detta bara är början. På Kriminalvårdens huvudkontor arbetar man med en konsekvensanalys av det ekonomiska läget. Förslag på åtgärder ska lämnas till regeringen inom några veckor.

Myndigheten har tidigare begärt att anslagen ska ökas ytterligare, men fått nej av regeringen. På huvudkontoret vill man inte uttala sig, varken om hur mycket pengar som saknas, eller vilka anstalter som kommer att beröras av åtstramningarna.

Besvikna på politiskt spel

Per Sunneborn säger att han beundrar generaldirektören Lars Nyléns tålamod i det här fallet, men menar att de är besvikna på det politiska spelet.

‒ Vi har en tidigare regering som säger ”bygg säkerhetsanstalter och lägg ned 1800-talsfängelser”, och en nuvarande som är fullt medveten om att vi inte hittat på det här själva, men som ändå sitter och håller igen på pengarna.

Han menar att det är politikerna som kommer att få sista ordet kring vilka anstalter som ska läggas ned.

‒ Det här är en never-ending-story. Lagom till att vi fasat ut vissa anstalter och sagt upp personal kommer vi att ha överbeläggningar igen.

Han tycker att man ska fullfölja de planerade nedläggnings- och nybyggnadsplanerna. Det blir billigare på sikt, säger han. Och han har flera lösningar för att få ordning på ekonomin.

‒ Det enklaste är rent bokföringstekniskt. Byggnader har en avskrivningstakt på 25 år. Men anstalter är inte normalbyggnader. Om man i stället skulle skriva av på 50 år skulle hyrorna kunna halveras. En annan lösning är att införa halvtidsfrigivning. Eller kanske soningskö, som de har i Norge. Där kan du få stå i kö i flera år innan du får avtjäna ditt straff.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA