Nya sätt att arbeta - en arbetsmiljörisk

ARBETSMILJÖ2018-03-08
I spåren av ett gränslöst arbetsliv, med aktivitetsbaserade kontor, höga krav på mejl- och telefonkontakter, arbete var och när som helst och krav på mätningar och dokumentation, följer risker för arbetsmiljön, enligt två nya rapporter från Arbetsmiljöverket.

Det gränslösa arbetslivet utmanar individer och arbetsgivare att ge plats för återhämtning och på andra sätt motverka stress. Det som krävs är tydlig gränssättning, enligt två forskarrapporter från Arbetsmiljöverket. Samtidigt som det nya gränslösa arbetet öppnar möjligheter för många, är det för andra svårt att hantera och riskerar leda till ohälsa.

”Viss forskning visar att arbetstagare med flexibla villkor är mer tillfreds med sin arbetssituation. Enligt annan forskning är flexibelt arbetsliv förenat med stress och ohälsa, och den visar att gränser mellan arbete och privatliv är viktigt för återhämtningen”, kommenterar Nanna Gillberg, Handelshögskolan i Göteborg, som skrivit en av rapporterna i ett pressmeddelande.

Tidsstudier av kontorsanställda har visat att 45 procent av deras arbetstid går åt till spontansamtal, telefonsamtal  och e-post. Risken är att arbetstagarna måste utföra kärnuppgifterna utanför normal arbetstid. Forskning om aktivitetsbaserade kontor visar också en koppling till kreativitet och ökad produktivitet. Personalen uppmuntras att ständigt växla arbetsmiljö. Men arbetsmiljöerna stödjer inte arbetsuppgifter som kräver koncentration, sådant arbete som bland annat utförs på högskolor och myndigheter. De passar inte heller alla individer. Då är tysta miljöer utan störande intryck att föredra. För att övergången till aktivitetsbaserade kontor ska fungera krävs förberedelse och att personalen får träna in det nya arbetssättet, enligt en av forskarrapporterna.

Att ständigt vara uppkopplad var som helst kan öka förekomsten av arbete på kvällstid och hemifrån, enligt rapportförfattarna. Men hög tillgänglighet till arbetet kan också utlösa beteenden som är potentiella hälsorisker. Det ständigt tillgängliga arbetet kan förstärka riskfaktorer som självkänsla baserad på prestation, arbetsnarkomani eller tävlingsinriktning.

Det är vanligare med sömnbesvär och svårigheter med att stänga av tankar på arbetet för dem på arbetsplatser med gränslösa arbetstider. Samtidigt visar forskning att de flesta med flexibel arbetstid ändå verkar arbeta under normal kontorstid, konstaterar forskarna.

”Individen behöver allt oftare kunna formulera ett nej för att inte ständigt få för mycket att göra. Ett socialt stöd från chefer för att hantera krav är viktigt. Både ur ett produktions- och ett humanitärt perspektiv vinner chefer på att skydda sina arbetstagare”, kommenterar forskaren Gunnar Aronsson, psykologiska institutionen på Stockholms universitet, i pressmeddelandet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.