Pensionsbomb väntar staten
Den största generationsväxlingen någonsin på svensk arbetsmarknad äger rum de närmaste tio åren. Tidigast och starkast kommer det att märkas i staten, där medelåldern är högst. Många myndigheter kan ha invaggats i falsk säkerhet av att det hittills varit lätt att nyrekrytera.
Var åttonde statsanställd har fyllt 60 år. Exakt hur många som lämnar jobbet och hur många som behöver nyrekryteras den närmaste framtiden vet dock ingen statlig arbetsgivare. Förtidspension, avtalspension, delpension, jobbyten med mera gör prognoserna darriga. Men en sak är säker: De statliga arbetsplatserna kommer att förändras radikalt inom en relativt kort tid (se tabell nedan).
Departmentssekreterare Anna Centerstig på finansdepartementet säger att Regeringskansliet följt frågan noga de senaste åren. Varje år måste myndigheterna lämna in en redogörelse för hur de klarar sin kompetensförsörjning.
–Av det vi sett hittills verkar det som om det finns en hög medvetenhet om frågan, kommenterar hon. De har olika typer av åtgärder, som insatser för kompetensöverföring. En del använder delpension för att fler ska kunna arbeta kvar längre.
För att underlätta processen har riksdagen i två omgångar anslagit pengar för att myndigheterna ska kunna förtidsrekrytera sammanlagt 1250 personer i år.
Bengt Eriksson på myndigheten Verva håller just nu på att sammanställa en rapport till regeringen om hur myndigheterna hanterar kompetensförsörjningen.
Få har strategi
Hans bild är inte lika ljus.
–Min uppfattning är att många myndigheter i och för sig tänker på generationsväxlingen, har bra statistik och kan säga när den kommer, men det är färre som också har översatt det till en strategi, säger han.
En anledning tror han är att det har varit lätt att rekrytera ny personal.
–Och de stora pensionsavgångarna har inte kommit riktigt än, så många har lagt frågan på is. Jag tror att det kommer att straffa sig efter ett tag.
Han påpekar att man inte bara kan titta på hur många som väntas gå i pension.
Till det kommer den normala rörligheten på arbetsplatsen.
–Och den kanske accentueras de närmaste åren, med arbetskraftsbrist och god konjunktur.
Men det finns myndigheter som både tänkt och planerat för kompetensväxling, visar ST Press rundringning.
På Statens kärnkraftsinspektion, SKI, kommer de stora avgångarna efter 2010, men redan nu försöker man rekrytera yngre personer, så att de hinner lära sig både den specialiserade, kärntekniska verksamheten och myndighetsrollen.
–Det tar säkert två år, säger personalchefen Ann-Cathrin Jonsson.
SKI finansierar också professorer och doktorander vid högskolan för att förbättra rekryteringsbasen.
Svenska Kraftnät har sedan några år ett avancerat överlämningssystem, som utgår från en rullande femårsplan. Tjänsterna värderas utifrån hur viktiga de är för kärnverksamheten, och för dem som placeras högst ska enhetschefen göra en handlingsplan som uppdateras varje år. Den blivande pensionären och den nyanställde, som rekryteras i förtid, skriver ett avtal om kunskapsöverföring.
–Det kan handla om utbildningar, seminarier och vanliga samtal, säger personalchefen Claes Vallin. Det är en organiserad överlämning.
Analyser kräver erfarenhet
Den viktigaste kunskapen är hur man klarar elsystemet i krissituationer.
–Incidenter inträffar egentligen ganska ofta, men man
kan undvika stora kriser om man har kompetensen, konstaterar Claes Vallin. Och att kunna göra analyser av alla aspekter kräver rätt mycket erfarenhet.
Så pass mycket att en nyanställd inte direkt ersätter den som går i pension. I stället tar yngre nyanställda de något äldres jobb, och de äldre tar de äldstas jobb.
Just nu finns fem trainees på plats.
–Vi hade en debatt för fyra år sedan om att ledningen inte gjorde något åt kompetenstappet. Nu tycker nog de flesta att det är ganska bra, säger Claes Vallin.
Göteborgs universitet är ett annat exempel på en arbetsplats som inte vill tas på sängen av pensionsavgångarna. Det skulle för övrigt krävas en jättesäng, eftersom 635 av de cirka 5400 anställda väntas pensionera sig fram till 2010.
Tittar man lite längre fram, till 2015, har 54 procent av dagens så kallade kärnkompetens på universitetet kommit över åldersstrecket för pension.
Arbetet för att ersätta alla dessa människor pågår sedan länge.
Universitetsstyrelsen avsatte för några år sedan 30 miljoner kronor för kompetensväxlingsstöd, och det ledde till dialoger med fakulteterna om hur de skulle kompetensförsörja sig.
–De diskussionerna har varit verksamhetsanpassade i positiv mening, säger personaldirektör Christina Nordberg. Man måste också tala om mål och organisationsutveckling, kompetensförsörjningen kan inte gå ensam.
Man har avsatt medel för att »fläta« unga och gamla och använt sig av förtida anställningar. Den samhällsvetenskapliga fakulteten har haft mentorer för sin nya lärarpersonal.
Möjligheten att stanna i jobb till 67 års ålder börjar slå igenom, vilket gör att övergångstiden kan bli längre. Den flexibla pensionsåldern är på gott och ont, anser Christina Nordberg. När folk säger till ett halvår innan att de ska gå, går det inte att planera för kompetensöverföring, framhåller hon.
–Flexibiliteten innebär ännu större krav på proaktivitet. Det behövs en dialog om vart ämnena och verksamheten är på väg.
Även Bengt Eriksson på Verva ser vissa oönskade effekter av att anställda skjuter upp sin pensionering.
–Yngre anställda funderar på ett nytt jobb efter några år. Om de äldre blir än mer stabila försenar det en föryngring.
Dyra pensionspremier
Hela universitetets- och högskolesektorn har en stor andel äldre medarbetare. Ungefär hälften av lärarna går i pension under de närmaste tio åren. Samtidigt ökar studentkullarna. Det finns goda skäl att utnyttja lärare med mångårig erfarenhet även efter 65-årsdagen, menar forskaren Tomas Lindh på Institutet för framtidsstudier.
–Å andra sidan finns det ekonomiska skäl att inte göra det, eftersom avtalspensioner åt personal med hög inkomst blir väldigt dyra, tillägger han. Jag är övertygad om att det kommer att bli rörigt och problematiskt vid pensionsavgångarna, särskilt på regionala högskolor. Det blir ganska stora kvalitetsfall.
Enbart på de tio största myndigheterna finns 13138 personer som är över 60 år.
Även om en del av dessa tjänster försvinner när innehavaren går i pension tycks en gyllene
arbetsmarknad vänta på unga akademiker med rätt utbildning. Men hur påverkas arbetsplatserna av pensionsavgångarna?
Starkt förenklat innebär generationsväxlingen att kompetens baserad på erfarenhet försvinner i aldrig tidigare skådad omfattning, och in kommer utbildningsbaserad kompetens.
Forskningens bild av effekterna av olika åldrars styrkor och svagheter är blandad: inlärningsförmåga och andra förmågor börjar försämras redan i tjugoårsåldern, medan den sociala kompetensen ofta ökar med stigande ålder.
–I viss mån kan man ersätta erfarenhet med utbildning, men inte allt, anser Tomas Lindh. Man kan låta folk gå bredvid, men det blir naturligtvis väldigt dyrt. Det kommer att bli svåra avvägningar. Och eftersom det är politiska beslut som bestämmer vad som händer är det svårt att göra långa prognoser.
Äldre höjer tillväxten
Enligt Bo Malmberg, professor på kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet, har tidigare forskningsresultat antytt att människors produktivitet är som högst i fyrtioårsåldern, för att sedan stagnera.
Men när forskningen granskades visade det sig att det fanns felkällor som förvred resultaten. Och om man tog hänsyn till dem ändrades bilden radikalt, och produktiviteten stiger i stället med stigande ålder.
–Det handlar inte bara om arbetstakt, utan också om att göra rätt saker. Vår tolkning är att lång erfarenhet bidrar till att man gör rätt saker, säger Bo Malmberg.
Denna forskning på individnivå stämmer också med resultat från makroekonomisk forskning, påpekar han. Länder med stor andel 50 till 64-åringar i befolkningen har hög tillväxt i ekonomin.
–Ett bra exempel är Sverige i dag.
Anställda som fyllt 60 år - uppdelat på sektorer i staten
Hela staten 12,3 %
Affärsverk 10,5 %
(Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Svenska Kraftnät, Vägverket, Banverket)
Ekonomi 13,3 %
(Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna, Tullen)
Högskolan 13,5 %
(Universitet, högskolor, forskningsinstitut)
Kultur 14,8 %
(Museer, teatrar, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet m fl)
Miljö 13,1 %
(Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, kustbevakning)
Arbetsliv 12,7 %
(Ams, Försäkringskassan, Statens institutionsstyrelse, Socialstyrelsen mfl)
Rättsväsendet 9,7 %
(Polis, åklagare, kriminalvård, domstolar, försvar)
Länsstyrelser 15,4 %
(Länsstyrelser, regeringskansli, Sida, kommittéer)
Uppdragsmyndigheter 15,0 %
(SCB, Lantmäteriet, Skogsstyrelsen m fl)
Norden 15,3 %
(Nordiska institutioner)
Anställda över 60 år - de tio största myndigheterna
Rikspolisstyrelsen 11,8 %
Försvarsmakten 4,3 %
Försäkringskassan 9,8 %
Skatteverket 14,6 %
Arbetsmarknadsstyrelsen 18,8 %
Kriminalvårdsstyrelsen 10,5 % (numera Kriminalvården)
Vägverket 14,3 %
Banverket 6,7 %
Lunds universitet 14,7 %
Uppsala universitet 14,5 %
Källa: Arbetsgivarverket, september 2005
Korta fakta om generationsväxlingen
Den genomsnittliga åldern för ålderspension i staten har stigit kraftigt sedan rätten att arbeta kvar till 67 år infördes. Den ligger nu på över 64 år.
Andra myndigheter som arbetar med generationsväxling:
Häktet i Göteborg har en senioravdelning med högre personaltäthet än vanligt. Personal som är över 50 år arbetar sida vid sida med yngre och överför sin »tysta kunskap«.
Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har ett projekt med livs- och karriärplanering
Flera myndigheter samarbetar i Propeller, med professionella samtalsledare för personer som vill fundera över sin framtida utveckling. Arbetar också med kompetensväxling och anställningsbarhet.
Domstolsverket använder delpension för att personal ska kunna stanna längre på arbetsplatserna.
Åren 2006–2015 uppnår 1,15 miljoner människor i Sverige den »normala« pensionsåldern 65 år. 1991–2000 var antalet 0,8 miljoner. Sverige har cirka fem miljoner människor i åldrarna 20–64 år.
I staten är 27 procent av de anställda 55–64 år gamla. Motsvarande siffror för kommuner och landsting respektive privat sektor är 24 respektive 16 procent.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
