Bild: Frida Ström, IVO

Riksrevisionen granskar IVOs hantering av klagomål

RIKSREVISIONEN2024-11-28

Riksrevisionen har beslutat att inleda en granskning av hur Inspektionen för vård och omsorg, IVO, hanterar klagomål. ”Det finns tecken på att enskildas klagomål inte hanteras effektivt”, konstaterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

IVO ska i allvarliga fall utreda enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården. Nu vill Riksrevisionen granska om IVOs hantering av klagomål från enskilda är effektiv.

”Det finns tecken på att enskildas klagomål inte hanteras effektivt, till exempel mycket långa handläggningstider”, konstaterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.

I pressmeddelandet beskriver Riksrevisionen hur klagomål från allmänheten mot hälso- och sjukvårdsverksamheter ska hanteras. Den som anser sig ha blivit felaktigt behandlad inom vård eller omsorg ska i första hand klaga hos vårdgivaren. Då är vårdgivaren skyldig att ge en förklaring till det som inträffat och berätta vilka åtgärder som ska vidtas för att inte samma sak ska hända igen. Men enskilda och närstående kan också klaga hos IVO, som i vissa fall ska göra en utredning. Det gäller exempelvis om klagomålet handlar om tvångsvård, eller om det som hänt lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller att någon avlidit. Efter utredning kan IVO rikta kritik mot vårdgivaren eller mot personal.

Enligt pressmeddelandet bygger den inledda granskningen på flera indikationer på problem, bland annat långa handläggningstider. Under förra året var medianhandläggningstiden hos IVO för enskildas klagomål 552 dagar. IVO har också fått upprepad kritik av JO för sina långa handläggningstider.

Enligt Riksrevisionen är klagomålshanteringen viktig för IVOs övergripande uppdrag att utöva tillsyn över vård och omsorg. Totalt stod klagomålshanteringen för 17 procent av IVOs kostnader under 2023, och därför är det viktigt att handläggningen är effektiv, konstaterar Riksrevisionen.

Klagomålen är dessutom en grund för IVOs riskanalyser och bidrar till att tillsynen inriktas mot de verksamheter som har störst brister, skriver Riksrevisionen, och tillägger att klagomålshanteringen i förlängningen kan leda till högre patientsäkerhet i vården som helhet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA