Skarp kritik mot förslag om besparing

STATSBUDGETEN2020-09-28
Både ST och Arbetsgivarverket riktar skarp kritik mot regeringens förslag på en generell minskning av förvaltningsanslaget till 197 myndigheter. Detta eftersom besparingen också kan väntas ske genom modellen för pris- och löneomräkning, PLO. ”Det blir en dubbel besparing för myndigheterna”, säger STs ordförande Britta Lejon.

Bakgrunden till regeringens förslag om en generell besparing i förvaltningsanslaget är att myndigheterna under coronapandemin ändrat arbetssätt och har många möten digitalt. Resekostnaderna har därför minskat. Regeringen menar att myndigheterna kan fortsätta med vissa av dessa arbetssätt och att behovet av ersättning för resor kommer att vara mindre även framöver. Förslaget i budgetpropositionen är att förvaltningsanslaget till 197 myndigheter ska minskas med cirka 15 procent av varje myndighets historiska resekostnader. Den totala besparingen beräknas bli 507,4 miljoner kronor per år från och med år 2021.

– Vid en första anblick kan det verka som ett rimligt förslag, men problemet med ett särskilt beslut som regeringen nu föreslår är att myndigheterna får göra samma besparing två gånger, säger STs ordförande Britta Lejon.

Myndigheters förvaltningsanslag är de pengar som ska gå till löner, lokalkostnader och ”övriga förvaltningskostnader” till exempel inventarier, resor och it-kostnader. Anslaget räknas upp varje år genom en beräkningsmetod som kallas pris- och löneomräkningen, PLO. Omräkningen utgår från pris- och löneförändringar inom den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin och syftar till att skriva upp myndigheternas anslag till bland annat löner i samma takt.

Men eftersom löneutrymme i privat sektor skapas via ökad produktivitet och effektivisering så korrigeras löneomräkningen med ett produktivitetsavdrag för myndigheterna. Produktivitetsavdragets storlek speglar privat tjänstesektors besparingar till följd av effektiviseringar och innebär enkelt uttryckt att ju mer privat sektor effektiviserar, desto mindre anslag för lön får myndigheterna.

Eftersom PLO beräknas på faktiska priser och löner så finns det en eftersläpning. Förändringar inom privat sektor börjar slå igenom i PLO två år senare.

Att coronakrisen ökat användningen av digitala arbetssätt och minskat resandet gäller både statlig och privat sektor. Om de digitala arbetssätten förväntas kvarstå inom statlig sektor, kommer de med största sannolikhet att göra det inom den privata också, med minskat resande som följd. En besparing som kommer att börja påverka PLO om två år.

På så sätt innebär den generella besparingen på detta område som regeringen presenterat i budgetpropositionen alltså att myndigheterna får en permanent anslagsminskning där samma sak räknats två gånger.

Enligt Britta Lejon är förslaget i budgetpropositionen ett bevis på att PLO spelat ut sin roll – något ST hävdat länge.

– Vi har i över tio års tid sagt att PLO är ett föråldrat system. Genom budgetförslaget undergräver finansdepartementet själv systemets legitimitet. Det visar med all tydlighet att det är dags att skrota det, säger hon.

Även Arbetsgivarverket menar att regeringens förslag i budgetpropositionen är problematiskt. Förutom att myndigheterna tvingas göra samma besparing två gånger så innebär förslaget att det blir svårare för myndigheterna att planera sin verksamhet, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.

- PLO är ett automatiskt system som ska vara fritt från politisk inblandning. När regeringen går in och petar så här blir det svårare för myndigheterna att förutse kommande anslag och därmed planera till exempel personalresurser.

Han menar också att regeringens förslag har väldigt dålig tajming. I och med coronapandemin har många myndigheter fått fler uppgifter och ett ökat sakanslag, det vill säga medel för att finansiera direkta verksamhetsutgifter, till exempel ökade transfereringar.

– Men den automatiska uppräkningen av förvaltningsanslaget har inte hunnit hänga med. Och nu blir det dessutom en extra besparing på det, säger Roger Vilhelmsson.

Att regeringen i budgetpropositionen frångår pris- och löneomräkningens principer och gör en generell besparing på myndigheternas förvaltningsanslag är mycket ovanligt, men har skett vid ett par tidigare tillfällen under 2000-talet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.