Det är Finansdepartementet som ska sätta samman Skatteverkets styrelse. Men efter två år har man ännu inte utsett några styrelseledamöter.
Bild: Mostphotos
Det är Finansdepartementet som ska sätta samman Skatteverkets styrelse. Men efter två år har man ännu inte utsett några styrelseledamöter.

Skatteverket utan styrelse i två år

SKATTEVERKET2020-09-03
Skatteverket blev en styrelsemyndighet för mer än två år sedan. Men regeringen har fortfarande inte utsett några styrelseledamöter. ”Regeringen har så klart haft en intention med den här förändringen, och det blir pinsamt om man då inte genomför den”, säger Lena Marcusson, professor emeritus i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till Publikt.

I april 2018 tog regeringen beslut om att Skatteverket skulle gå från att vara en enrådighetsmyndighet till att bli en så kallad styrelsemyndighet. Förändringen gäller från 1 augusti 2018, och det är finansdepartementet som ska utse ledamöter och forma styrelsen.

– Så klart att jag tycker att vi skulle behöva en styrelse. Men nu har vi ingen än och vi hanterar verksamheten utifrån det. Jag har fått de befogenheter som jag behöver, säger Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm till Publikt.

Varför det inte finns någon styrelse på plats efter mer än två år, eller när en sådan kan komma att tillsättas, vet hon inte.

– Jag har inte fått några sådana besked och nu är det nog väldigt många andra viktigare saker att prioritera, både när det gäller Skatteverket och Sverige. Så det kanske inte är högst upp på agendan.

Bild: Fialotta Bratt

I ett pressmeddelande i samband med beslutet angav regeringen som motiv att man ville stärka den strategiska styrningen av Skatteverket, och att styrelsens ordförande och ledamöter skulle utses under sommaren 2018.

Katrin Westling Palm kom till Skatteverket 2017. Tidigare var hon generaldirektör för Pensionsmyndigheten, som också är en styrelsemyndighet.

– Eftersom den här verksamheten inte har varit van vid att ha en styrelse så vet man inget annat. Det är jag själv som vet att det skulle kunna tillföra en ytterligare dimension eftersom jag i mitt förra arbete på Pensionsmyndigheten har erfarenheten av att ha en styrelse med fullt ansvar, säger hon.

En som har fått besked om att han kommer att ta plats som personalföreträdare i Skatteverkets styrelse när den väl börjar sitt arbete är Anders Tell, ordförande för ST inom Skatteverket.

– Ja, de respektive fackordförandena ska ha varsin plats i styrelsen, som jag har förstått det, säger han till Publikt.

STs avdelningsordförande har inte fått del av några reaktioner från medlemmar när det gäller den uteblivna styrelsen, säger han och påpekar att det inte är någonting som har en direkt inverkan på personalen.

– Det tuffar på som förut. Sedan kan man ju tycka att det borde ha varit klart med en styrelse vid det här laget, säger Anders Tell.

Att inte Skatteverkets personal eller det vardagliga arbetet påverkas av att en styrelse saknas är inte så konstigt. I praktiken betyder det att myndigheten löper på som en enrådighetsmyndighet med en ansvarig generaldirektör, och det kan den göra i princip hur länge som helst, enligt Lena Marcusson, professor emeritus i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Däremot är det uppseendeväckande att regeringen fortfarande inte har lyckats presentera några styrelseledamöter, säger hon till Publikt.

– Regeringen har så klart haft en intention med den här förändringen, och det blir pinsamt om man då inte genomför den förändringen.

Effekten blir att man missar poängen med att förändra styrningen, och att det nu är en person som fattar beslut kring verksamhetens inriktning i stället för flera personer med olika ingångar och erfarenheter, säger Lena Marcusson.

– Det finns både för och nackdelar med styrelser så det slår säkert åt båda hållen. Vissa generaldirektörer tycker nog att det är bra att ha en styrelse i ryggen. Men det är ju inte så att man då får mindre ansvar för om något går fel. En generaldirektör har alltid ett stort ansvar för verksamheten, säger Lena Marcusson.

På Finansdepartementet kan man i nuläget inte svara på Publikts frågor om varför några ledamöter till styrelsen inte har utsetts, och inte heller när de kan komma att presenteras. I ett mejlsvar skriver presstjänsten att ”frågan bereds i Regeringskansliet”.

Tre sätt att styra myndigheter

Styrelsemyndighet

Regeringen utser styrelseordförande och ledamöter. En av ledamöterna är myndighetschefen, men hen är inte ordförande. Används generellt i myndigheter med stort finansiellt samhällsansvar och med komplex verksamhet. 

Enrådighetsmyndighet

En ensam myndighetschef har ansvar för verksamheten inför regeringen. Vanligt bland myndigheter vars verksamhet styrs av lagar och är av servicekaraktär.

Nämndmyndighet

En nämnd med kollektivt ansvar inför regeringen leder myndigheten. Är vanligast i små myndigheter.

Källa: Regeringen

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.