För fullständig grafik, se längre ned i artikeln.
Bild: Malin Hansson
För fullständig grafik, se längre ned i artikeln.

Skev könsfördelning på statliga arbetsplatser

JÄMSTÄLLDHET 2019-10-24
På närmare hälften av de statliga myndigheterna utgör kvinnorna mer än 60 procent av de anställda. Bara ett fåtal myndigheter är mansdominerade. "Det är oönskat att ha alltför enkönade arbetsplatser", säger Åsa Krook på Arbetsgivarverket.

Se en fullständig tabell över könsfördelningen vid landets myndigheter i slutet av artikeln.

Statistik från Arbetsgivarverket visar att det redan för tio år sedan var fler kvinnor än män som arbetade inom staten. Därefter har andelen kvinnor fortsatt att öka långsamt.

Med jämn könsfördelning brukar man mena att andelen kvinnor respektive män ska ligga inom intervallet 40 till 60 procent. 80 av de 167 myndigheter under regeringen som har minst 50 anställda var i mars i år "kvinnodominerade", det vill säga andelen kvinnor utgjorde mer än 60 procent av de anställda.

Bara på tio av de 167 myndigheterna var andelen män större än 60 procent. 

Diskrimineringslagen föreskriver att arbetsgivarna ska främja en jämn könsfördelning. Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg förklarar att det bland annat innebär att arbetsgivaren ska se till att man har villkor som inte utesluter det ena könet. Men det innebär inte med automatik att en arbetsplats som inte har en jämn könsfördelning har brustit i förhållande till lagen. 

På Agneta Brobergs egen myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, är 81 procent av de anställda kvinnor. Det är därmed en av de myndigheter i Publikts sammanställning som har störst andel kvinnliga anställda. 

Agneta Broberg säger att det självklart inte är bättre med kvinnlig dominans än med manlig, men att det också handlar om hur verkligheten ser ut. 

– Vi har väldigt många jurister hos oss och tittar man på utbildningsanstalterna så är det fler kvinnor än män som har utbildat sig inom de yrkena. Vi har också många fler kvinnliga sökande än manliga, och kompetensmässigt slår kvinnorna ofta ut männen i våra rekryteringar. 

Svensk lag tillåter inte att arbetsgivare tillämpar kvotering vid rekrytering, det vill säga att välja vem som anställs utifrån kön. Det finns dock ett visst utrymme för positiv särbehandling, vilket innebär att arbetsgivare under vissa förutsättningar kan anställa en person av underrepresenterat kön om det inte finns någon påtaglig skillnad mellan de sökandes meriter och de sökande i övrigt uppfyller kompetenskraven. Möjligheten ska dock användas restriktivt och förutsätter att arbetsgivaren också i övrigt har ett aktivt arbete för att utjämna könsskillnader.

– Så i slutändan – har man kompetensbaserad rekrytering, ja då är det ju kompetensen som avgör, säger hon. 

Även Åsa Krook, chef för enheten för arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket, pekar på den ökande andelen högutbildade kvinnor som skäl till kvinnodominansen. 

– Ungefär 75 procent av de statsanställda har en universitets- eller högskoleutbildning. Inte bara för att de har den, utan för att arbetet kräver det. 

Men hon tror att det också kan finnas andra orsaker till att kvinnor gärna vill ha en anställning just inom staten. 

– Jag har funderat på om det kan bero på att man som kvinna kan vara säker på att bli objektivt värderad utifrån kompetens och inte utifrån kön.  

De statliga myndigheterna vill varken ha mansdominerade eller kvinnodominerade arbetsplatser, försäkrar Åsa Krook. 

– Det är oönskat att ha alltför enkönade arbetsplatser. Jag kan tala för allihop. Jag vet att alla på olika sätt jobbar med inkluderingsfrågor. 

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg säger att man på hennes myndighet är mycket noga med att ha förberedda frågor och ställa exakt samma frågor till de sökande när någon ska anställas. 

– För vi har ju alla fördomar som kan slå igenom vid en rekryteringssituation, konstaterar hon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Helen (ej verifierad) tis, 10/29/2019 - 13:34
Det vore intressant om lönerna är jämställda mellan myndigheterna vilket jag inte tror. Jag tror de manligt dominerade myndigheterna ligger högre i snittlön.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.