Stärkt skydd för domstolarna ska utredas

DEMOKRATI2020-02-14

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning som ska utreda ett starkare skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. I uppdraget ingår också att utreda möjligheterna för ett förbud mot medlemskap i terrororganisationer.

Den parlamentariska utredningen ska ledas av Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen. Alla riksdagens partier erbjuds att delta i arbetet.

Ett av utredningens uppdrag är att utreda hur det ska gå till när riksdagen beslutar om ändringar av grundlagen. Enligt utredningens direktiv finns det anledning att se över om det svenska skyddet mot grundlagsändringar är tillräckligt, eller om det behöver förstärkas. Den svenska konstitutionen kräver att riksdagen för att ändra grundlag fattar två likalydande beslut med ett mellanliggande allmänt val. Utredningen ska bland annat överväga krav på kvalificerad majoritet i riksdagen och krav på att det mellanliggande valet ska vara ett ordinarie riksdagsval. 

Utredningen ska också se över behovet av ytterligare skydd för domstolarnas långsiktiga oberoende. Enligt direktiven fungerar domstolarnas och domarnas ställning och oberoende väl i dag i Sverige. Men eftersom det i andra europeiska länder har aktualiserats åtgärder för att begränsa de högsta domstolarnas och den centrala domstolsadministrationens oberoende finns det anledning att analysera om det finns ett behov av att stärka de svenska domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt, skriver regeringen. Utredningen ska också se över om det finns skäl att förändra Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Kommittén ska också utreda möjligheterna att begränsa föreningsfriheten, för möjliggöra en generell kriminalisering av deltagande i sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism. Det uppdraget ska redovisas i mars 2021. Övriga delar av utredningen ska presenteras i februari 2023.

Frågor som utredningen särskilt ska belysa

  • krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring
  • krav på att ett visst antal av riksdagsledamöterna deltar i omröstningen vid beslut om grundlagsändring
  • krav att val till riksdagen som ska hållas mellan de två riksdagsbesluten om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val
  • om det bör införas en grundlagsreglering om justitierådens antal och pensionsålder
  • om det bör införas en möjlighet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att sammanträda i särskild sammansättning
  • om Domstolsverkets organisation, styrning och roll bör förändras
  • om det bör införas utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism

Utredningen ska lämna de förslag till grundlagsändringar och andra författningsändringar som den bedömer är motiverade.

Källa: Utredningens direktiv

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA