Annons:

Tillskott och nedskärningar på myndigheter i statsbudgeten

STATSBUDGETEN2025-09-22

Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse föreslås få stora tillskott 2026, jämfört med vad som tidigare aviserats. Samtidigt fortsätter regeringen att göra nedskärningar på både Trafikverket och Skolverket.

Regeringen föreslår att flera myndigheter ska få minskade anslag för 2026, i vissa fall jämfört med vad som tidigare aviserats och i andra fall i enlighet med tidigare beslut.

Trafikverket föreslås nästa år få en budget på omkring 6,5 miljarder kronor – en rejäl ökning jämfört med anslaget för 2025, som är 1,5 miljarder kronor. Men det är endast en ökning på pappret, en följd av att den finansiella styrningen av myndigheten setts över, vilket inneburit att pengar från andra sakanslag förts över till Trafikverkets förvaltningsanslag.

Regeringen föreslår dock ytterligare en besparing på Trafikverkets förvaltningsanslag på 300 miljoner kronor under 2026.

– Det är helt oannonserat. Det är helt bisarrt att man lägger på besparingar utan att förklara vad vi ska spara på. Vi har fått 600 miljoner i besparingar redan som vi har hanterat, säger STs avdelningsordförande Mikael Sandberg.

Regeringen vill också fortsätta att minska Skolverkets budget, med motiveringen att verksamheten ska effektiviseras. Enligt budgetpropositionen ska anslaget minskas med 20 miljoner kronor 2026, 40 miljoner kronor 2027 och 60 miljoner kronor 2028. Trots det ökar myndighetens förvaltningsanslag med 42 miljoner kronor jämfört med 2025 eftersom Skolverket bland annat föreslås få ett ekonomiskt tillskott för arbetet med nya läroplaner och det nya betygssystemet. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett effektiviseringskrav på 20 miljoner kronor 2026.

Två myndigheter vars totala förvaltningsanslag minskar 2026 jämfört med 2025 är Centrala studiestödsnämnden, CSN, och Statens servicecenter. CSN föreslås få 41 miljoner kronor mindre i anslag 2026, i enlighet med vad som tidigare aviserats. Statens servicecenter föreslås få ett minskat anslag med 23,5 miljoner kronor jämfört med 2025, även det på grund av tidigare beslut.

En av de myndigheter som regeringen vill ska få ett tillskott jämfört med vad som tidigare aviserats är Försäkringskassan. Myndigheten föreslås få en förstärkning på omkring 270 miljoner kronor 2026.

83 miljoner kronor ska gå till att införa administrativa sanktioner i socialförsäkringen, 100 miljoner kronor till arbetet med att etablera en AI-verkstad för offentlig förvaltning.

– Det är bra att vi får pengar för de nya arbetsuppgifterna, i övrigt så har jag inte så mycket att säga om budgeten än, säger Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.

Även Skatteverket, som tillsammans med Försäkringskassan ska driva arbetet med AI-verkstaden, föreslås få 100 miljoner kronor för det ändamålet. Kungliga biblioteket och Myndigheten för digital förvaltning, föreslås få 10 respektive 5 miljoner kronor för att finansiera sin del av arbetet.

Regeringen vill också ge flera av myndigheterna inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg ytterligare medel jämfört med vad som tidigare aviserats.

Socialstyrelsen föreslås få ett tillskott med 122 miljoner kronor för 2026, främst för arbetet med att öka tillgängligheten och vårdkapaciteteten i hälso- och sjukvården. Tillsammans med tidigare aviserade förändringar landar myndighetens budget på strax över en miljard kronor, vilket är högre än 2025.

E-hälsomyndigheten föreslås få ett tillskott med 262 miljoner kronor för det arbete med att genomföra en nationell digital infrastruktur som har pågått sedan 2024. Syftet är att hälsodata i framtiden ska kunna delas mellan vårdgivare och att patienter ska kunna få insyn i sina hälsodata. Sammantaget innebär det att det avsätts drygt 400 miljoner kronor för ändamålet i budgeten för 2026, 369 miljoner kronor 2027 och 323 miljoner kronor 2028.

Även Inspektionen för vård och omsorg föreslås få ett tillskott jämfört med vad som tidigare aviserats, 100 miljoner kronor, främst för arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer.

Under de senaste åren har regering och riksdag skjutit till stora summor till rättsväsendet. Det sker även i årets budgetproposition.

Redan tidigare har regeringen presenterat stora förstärkningar inom Kriminalvården, som föreslås få ett tillskott på totalt 819 miljoner kronor för 2026 jämfört med vad som tidigare aviserats. 600 miljoner kronor ska gå till att täcka kostnader för de längre strafftider som följer av ett antal lagändringar. 119 miljoner beräknas gå till utländska anstaltsplatser i Estland. Totalt föreslås Kriminalvårdens budget för 2026 öka med närmare 3,3 miljarder kronor jämfört med 2025.

– Vi skärper straffen och det leder till att vi behöver fler platser. Det här är svårt, men vi gör det. Särskilt i slutet av den här perioden kommer Kriminalvården få mer resurser, sade finansminister Elisabeth Svantesson, M, när budgetpropositionen presenterades.

Även Polisen föreslås få ett ekonomiskt tillskott jämfört med vad som tidigare aviserats, på 356 miljoner kronor 2026. Det ska bland annat gå till inlösen av halvautomatiska vapen, införande av den andra generationen av kommunikationssystemet Rakel samt kostnader kopplade till skärpta regler för utvisning på grund av brott. Totalt föreslås myndigheten få närmare 48,4 miljarder kronor i förvaltningsanslag.

Säkerhetspolisen föreslås få ett tillskott på 70 miljoner kronor jämfört med vad som tidigare aviserats för att stärka den operativa förmågan, men blir samtidigt av med 30 miljoner kronor när medel för nationellt cybersäkerhetscenter förs över till Försvarets radioanstalt, som tar över ansvaret för denna verksamhet från 2026.

För Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar är det inga stora förändringar i budgeten. Båda myndigheterna får totalt sett något ökade anslag nästa år, i enlighet med tidigare beslut.

En liten myndighet som föreslås få ett procentuellt stort tillskott är Brottsoffermyndigheten, som 2025 hade ett anslag på 62,7 miljoner kronor. Nu vill regeringen att myndigheten får ett tillskott på 18 miljoner kronor för att inrätta en nationell samordningsfunktion som ska ge stöd och hjälp till personer som utsatts för terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet, för att förstärka ärendehanteringen samt för att täcka kostnader kopplade till ett kommande lagförslag om utbetalning av brottsskadeersättning.

Regeringen vill även att Statens institutionsstyrelse, SiS, ska få ett tillskott på över en halv miljard kronor nästa år jämfört med vad som tidigare aviserats. Pengarna ska bland annat gå till att öka antalet platser, förbättra och rusta upp lokaler, höja kvaliteten på vården, säkerställa kompetensförsörjningen och trygga arbetsmiljön.

Regeringen har också tidigare aviserat att Arbetsförmedlingens anslag för förvaltningskostnader i budgetpropositionen ökar med 100 miljoner kronor 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028. Pengarna ska gå till att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande.

Arbetsförmedlingen har dock äskat mer pengar än vad myndigheten fått, framhöll STs avdelningsordförande Åsa Johansson i en tidigare intervju i Publikt.

– Det är naturligtvis glädjande att vi föreslås få mer medel. Men det kommer ändå inte att fylla det behov av resurser som myndigheten har. Det följer ju alltid med ökade krav, sade hon.

Under regeringens budgetpresentation nämnde finansminister Elisabeth Svantesson även att regeringen satsar medel på etableringsjobb.

– Efter år och år av förhandlingar och diskussioner mellan parterna, så nu hoppas jag verkligen att de tar sitt ansvar för det som de efterfrågat, sade hon.

Länsstyrelserna föreslås få ett tillskott på 242 miljoner kronor 2026, jämfört med vad som tidigare aviserats. Pengarna ska bland annat gå till omprövning av vattenkraften.

Vid en pressträff om kärnkraft och energiförsörjning i fredags presenterade regeringen ett förslag om att inrätta en ny myndighet med ansvar för miljöprövning, vilket innebär att vissa uppgifter förs över från länsstyrelserna, vars anslag som en konsekvens av detta föreslås minska med 85,5 miljoner kronor 2027 och 181 miljoner kronor 2028.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.