Trygghetssystemen ger mest till de offentliganställda

AVTAL2005-12-01

Offentligt anställda har ett bättre skydd vid inkomstbortfall än privatanställda. På ett par områden är villkoren för statligt anställda bäst på arbetsmarknaden.

Det framgår av en bred kartläggning av de ersättningar som facken förhandlat till sig som komplement till de allmänna socialförsäkringarna. Den är gjord av forskarna Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö på uppdrag av Expertgruppen för studier i samhällsekonomi vid finansdepartementet.

De har i första hand kartlagt kompletterande ersättningar genom avtal och försäkringar på sex områden: arbetslöshet, sjukdom, långvarigt nedsatt arbetsförmåga (förtidspension), arbetsskada, föräldraledighet och ålderspension.

På två områden är villkoren inom staten de allra gynnsammaste. Det gäller för förtidspensionerade och föräldralediga.

– Statligt anställda får det till och med bättre ekonomiskt om de går från sjukskrivning till förtidspension. Man kan diskutera om detta är rimligt, säger forskarna.

Gynnsamt för föräldraledig

En statligt anställd som är föräldraledig får 90 procent av hela lönen (alltså även ovanför taket i föräldraförsäkringen) i 330 dagar. Det är klart överlägset vad kommunanställda och de flesta privatanställda får. Skillnaderna är överraskande stora, anser forskarna.

Eskil Wadensjö pekar på en paradox i försäkringssystemen i fråga om arbetsgivarinträdet: Som arbetsskadeförsäkringen är utformad drabbas inte den arbetsgivare som har dålig arbetsmiljö hårdare än andra. Vid föräldraledighet »drabbas« däremot den enskilde arbetsgivaren om anställda är hemma med barnen.

Detta är en bakvänd ordning. Om man vill påverka beteenden i riktning mot bättre arbetsmiljö och ett jämnare uttag av föräldraledighet borde det vara tvärtom, menar Eskil Wadensjö.

Forskarna konstaterar att de kompletterande ersättningarna innebär väsentliga tillskott till den enskildes ekonomi.

Förmånerna är ofta okända

Samtidigt påpekar de att dessa förmåner ofta är okända, även bland fackets medlemmar. Än mer okända är de för ickemedlemmar, eftersom informationen på förbundens hemsidor oftast bara är tillgänglig för medlemmar. Det försvårar jämförelser.

I vissa fall kanske ersättningsnivåerna är alltför förmånliga och kan leda till »inlåsningseffekter«, anser forskarna.

Kan ta bort incitament

Om man exempelvis har förlängd ersättningsperiod vid arbetslöshet eller höjd ersättning vid sjukdom kan incitamenten att ta sig tillbaka till arbetslivet försvagas.

Å andra sidan medger de att långvarig sjukdom eller arbetslöshet också är en fattigdomsfälla, eftersom man då går miste om löneökningar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA