”Nu har vi ljusa, fina lokaler som är  anpassade för att bedriva en god  häktesverksamhet”, säger kriminal­vårdaren Kerstin Sellström. Tidigare fanns häktet i Polisens arrestlokaler.
Bild: Sandra Pettersson
”Nu har vi ljusa, fina lokaler som är anpassade för att bedriva en god häktesverksamhet”, säger kriminal­vårdaren Kerstin Sellström. Tidigare fanns häktet i Polisens arrestlokaler.

Bättre arbetsmiljö med genomtänkta lokaler

SÅ GJORDE VI: KRIMINALVÅRDEN2020-11-11

De nya lokalerna med välplanerade säkerhetslösningar och utrymmen för aktiviteter har inneburit ett lyft för arbetsmiljön vid häktet i Östersund. ”Det har helt klart blivit bättre både för klienterna och oss i personalen”, säger kriminalvårdaren Kerstin Sellström.

Det helt nybyggda häktet har inneburit ett stort lyft för personalens arbetsmiljö och säkerhet, säger Kerstin Sellström, kriminalvårdare och ST-medlem.

Tidigare har häktet i Östersund bedrivit sin verksamhet i polisens arrestlokaler och inte haft några utrymmen för egen verksamhet. I de gamla lokalerna fanns knappt några möjligheter att aktivera klienterna och att arbeta med åtgärder för att bryta deras isolering. Nu har de fått gemensamhetsutrymmen där de kan baka, spela spel och bordtennis. Klienterna kan titta på tv.

– Förut kunde vi helt enkelt inte bedriva vår verksamhet som vi vill ha den. Det är i slutändan också en säkerhetsaspekt, en bra verksamhet kan minska antalet konfrontationer och konflikter. Även möjligheten till fysisk aktivitet och solljus i de nya rastgårdarna på taket betyder mycket för klienternas välbefinnande.

Kerstin Sellström berättar att häktet har en del ”stammisar”. Tidigare, i de gamla lokalerna, bad de gärna om förflyttning till Saltvik så fort som möjligt. Nu vill de inte bli förflyttade utan ber att få stanna, vilket är ett fint betyg, konstaterar hon.

Alla anställda uppskattar också att Kriminalvården har tänkt till kring säkerhetsfrågorna när det nya häktet planerades, och försökt bygga bort riskmoment.

– Vi har exempelvis inte lika många dörröppningar, eftersom alla häktade har toalett på rummet.

Inte minst viktigt är dock att det nya häktet har ordentliga personalutrymmen. Kerstin Sellström i det närmaste jublar över lunchrum och omklädningsrum.

– Det är underbart! Vi har haft jättetrångt tidigare, helt enkelt. Nu har vi ett riktigt kök där vi kan sitta ned flera stycken, med fönster, så vi ser ut. Och så har vi arbetsstationer där vi kan gå undan, det hade vi inte alls förut.

Kerstin Sellström menar att allt sammantaget ger ökad trivsel, och att det inte ska underskattas. Det är viktigt på alla arbetsplatser.

– Jag har alltid trivts med mitt jobb, men det är så mycket roligare att gå till jobbet nu. Det ökar arbetsglädjen när vi kan erbjuda en bra verksamhet för våra klienter.

Även chefen och kriminalvårdsinspektören Christer Arvidsson är nöjd med förändringen. Han lyfter fram att de nya lokalerna lett till en bättre struktur för att lösa häktets arbetsuppgifter. Kriminalvård handlar mycket om planering.

– Vi kan vara mer flexibla nu när vi har utrymme för att göra saker. Det kan pågå inskrivning, promenad och isolerings­brytande verksamhet samtidigt, men dagarna präglas ändå av ett lugn, säger
han.

Christer Arvidsson är särskilt glad för att häktet i samband med flytten har fått utökade personalresurser, vilket lett till en bättre och starkare organisation.

– Det har gett arbetsro, större lång­siktighet och bättre förutsättningar för att svara upp mot de centrala styrsignaler som kommer.

Allt det nya har även inneburit jobb. Det har varit nödvändigt att se över rutinerna, ett arbete som fortfarande pågår. Men Christer Arvidsson tycker ändå att det har fungerat bättre än förväntat. När man gör om allting får man ofta räkna med en del barnsjukdomar, konstaterar han.

Han är också nöjd med att flytten inneburit att personalen har övat på olika scenarier oftare.

– Men den fysiska och tekniska säkerheten är tio gånger bättre. Exempelvis behöver inte kriminalvårdarna följa med klienterna när de ska till rastgården, utan dit tar sig klienten själv via en hiss.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA