Medarbetarna på CSN i Sundsvall använder sig av dialogdukar med frågor för att få i gång en diskussion om framtidens arbetsplats.
Bild: Kristofer Lönnå
Medarbetarna på CSN i Sundsvall använder sig av dialogdukar med frågor för att få i gång en diskussion om framtidens arbetsplats.

Dukat för diskussion om framtidens arbetssätt

SÅ GJORDE VI: DIALOGDUKAR2022-05-10
Med hjälp av ”dialogdukar” får de anställda på Centrala studiestödsnämnden, CSN, diskutera hur de vill jobba i framtiden. Ambitionen är att involvera alla i arbetet med att utforma en bra arbetsplats.

Under våren samlas medarbetarna på CSN för att diskutera hur arbetsplatsen ska utformas i framtiden, mot bakgrund av de lärdomar som pandemin gett. Framför sig får grupperna, som består av fem till tio personer, en duk med frågor. Frågorna på dialogduken rör tre olika huvudområden – det fysiska kontorets roll, it- och tekniklösningar och gemensam möteskultur, berättar Carina Isaksson, som är verksamhetsutvecklare på CSN och den som leder uppdraget.

– Vi vill involvera alla medarbetare och få in så många olika synpunkter, tankar och behov som möjligt i arbetet med att utforma en smart arbetsplats, säger hon.

Dialogdukarna är inte ett helt nytt verktyg. På CSN användes de för första gången för över tio år sedan, i samband med en organisationsförändring. Enligt Carina Isaksson är det en uppskattad metod och ett bra sätt att skapa diskussion som går att använda i många olika sammanhang. Samtalen leder till idéer som gruppen sedan kan spinna vidare på tillsammans.

Efter diskussionerna samlas svaren från de olika grupperna, kontoren och orterna in. De kommer att ligga till grund för beslut om hur arbetet ska organiseras, både i den enskilda gruppen och på en myndighetsövergripande nivå.

– Vi kategoriserar och omhändertar alla svar utifrån tre olika tidsperspektiv – det vi kan påverka här och nu, det vi kan göra under resten av året och det vi behöver ta med oss från 2023 och framåt. Det här är ett arbete som vi måste låta ta tid, säger Carina Isaksson.

”Det är en tydlig och demokratisk metod, men en förutsättning är förstås att man vågar uttrycka sin åsikt.”
Anneli Gårdbäck, STs avdelningsordförande på CSN.

STs avdelningsordförande på CSN, Anneli Gårdbäck, är positiv till upplägget.

– Det är bra att alla, oavsett roll eller arbetsuppgifter, får chans att säga sin mening. Det är en tydlig och demokratisk metod, men en förutsättning är förstås att man vågar uttrycka sin åsikt, säger hon.

Eftersom alla arbetsgrupper utgår från samma frågor blir det lätt att sprida bra idéer som kan tillämpas på andra håll i organisationen, menar Anneli Gårdbäck. Det skulle inte vara möjligt på samma sätt om alla grupper satte sig ned och diskuterade på egen hand.

– På så sätt får vi ett lärande och en gemensam utveckling i hela organisationen. ”Det här tänkte vi på” eller ”det här skulle ni kunna ta med er”. Det finns absolut något bra med det, säger hon.

Men det är inte säkert att en lösning fungerar lika bra på alla orter eller kontor, framhåller Anneli Gårdbäck. Hon konstaterar att förutsättningarna kan skilja sig åt, och att det är viktigt att ta hänsyn till det när arbetssättet ska förändras.

– Vi finns ju på elva olika orter. Det kan se ut på ett sätt i Göteborg, men ett helt annat i Kiruna eller Kalmar. Både när det gäller lokaler och annat. På ett ställe kanske man precis ska byta kontor, medan möjligheterna att förändra är annorlunda på ett annat. Det viktiga är att utgå från hur det faktiskt ser ut.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.