Semestern – så funkar det

PÅ JOBBET2004-03-17

Blommorna blommar och barnen äter smultron. Kohagen är grön och kvällshimlen skär. Det är sommar. Men delar av idyllen styrs av regler och avtal. Här presenterar vi grunderna i semesterlagen.

Av:  Christian Örjestål

Ordet semester kommer från det latinska ordet Semestris och betyder sex månader. Så pass lång semester har dock få, om någon, lyckats med att förhandla fram.

Tankarna om lagstadgad semester fick fotfäste på 1930-talet och 1938 infördes den första svenska semesterlagen (anställda inom statsförvaltningen hade dock åtnjutit semester redan från början av 1920-talet).

Lagen gav arbetstagare rätt till två veckors betald ledighet. 1951 förlängdes semesterrätten till tre veckor och 1963 förlängdes semestern ytterligare till fyra veckor.

Den semesterlag som gäller idag skrevs 1977 och innebär fem veckors årlig semester.

STs medlemmar, beroende på var de arbetar, återfinns inom tre olika avtalsområden: ALFA, Almega och AVA (se särskild ruta.

Semesterns längd

För ALFA, det största avtalsområdet, gäller ett relativt frikostigt semesteravtal grundat på ålder. Anställda upp till och med 29 år har rätt till 28 semesterdagar. Som en 30-årspresent får den anställde ytterligare tre dagar och således 31 dagar i semester. Från den dag man fyllt 40 år har man 35 semesterdagar.

Inom AVA gäller ett liknande system. Men här räknas även anställningstiden in för att komma fram till antalet semesterdagar.

Inom Almegaområdet är grundregeln densamma som i semesterlagen, det vill säga 25 semesterdagar. Men beroende på om det finns rätt till övertidskompensation eller ej skiljer sig semesterrätten. Anställda utan rätt till övertid har fler semesterdagar än anställda med rätt till övertidskompensation.

Semesterlagen sätter en miniminivå på antalet semesterdagar, därför får avtal inte innebära villkor som är sämre än de som fastställs i lagen. Grundkravet på 25 dagar utgår från en normal arbetsvecka, måndag till fredag, och ger alltså fem veckors semester.

De som har oregelbunden arbetstid ska få sin arbetstid omräknad för att stämma överens med lagens semesterbegrepp.

Semesterperioden

Det är arbetsgivaren som bestämmer när semestern ska tas ut. Ofta har dock semesterperioden fastställts genom avtal med ST. Men, arbetsgivaren kan inte bestämma att semesterperioden ska vara i februari eller mars. Huvudsemestern ska utgå någon gång under sommarmånaderna juni till och med augusti. Dessutom ska semestern bestå av minst 4 sammanhängande veckors ledighet.

Arbetsgivaren ska, senast två månader före semestern, meddela arbetstagaren när semestern utfaller.

Om arbetsgivaren säger upp någon med maximalt sex månaders uppsägningstid får inte semestern läggas in som en del av uppsägningstiden.

Semesteråret

Hur man tjänar in sin semester beror på var man jobbar. I semesterlagen löper det år man tjänar in sin semester från 1 april till 31 mars. Året därpå är det så kallade semesteråret.

Inom STs avtalsområde är dock intjänandeår och semesterår detsamma.

Frånvaro som räknas

Även sjukfrånvaro ger grund för semestern. Semesterlagen säger att 180 sjukdagar per intjänandeår får tillgodoräknas. Beror sjukskrivningen på en arbetsskada kan man tillgodoräkna semesterrätt under två intjänandeår.

Sjuk på semestern?

Även under semestern är det möjligt att bli sjuk. Som anställd har man rätt att sjukskriva sig även under semestern, dessutom har man rätt att vara ledig på grund av vård av sjukt barn. För att sjukdagen inte ska räknas som semesterdag måste det handla om en heltidssjukskrivning.

Vid sjukdom eller liknande ska arbetsgivaren omgående kontaktas och upplysas om att semestern ska bytas mot sjukledighet eller annan ledighet. Om arbetsgivaren kontaktas per brev räknas poststämpelns datum som anmälningsdag. Meddelas ledighetsorsaken i efterhand ska den styrkas med exempelvis läkarintyg. Semesterdagar som inte används på grund av sjukdom ska kunna användas till ledighet vid ett senare tillfälle, så kallad ersättningssemester.

Sparad semester

Det finns möjligheter att spara semester från ett år till ett annat. Som mest kan man, beroende på avtalsområde, spara 40 dagar. Inom Almegas område kan man, över en period av fem år, spara maximalt 25 dagar.

Men all semester kan inte sparas. Varje år måste minst 20 dagars semester tas ut. Om man på grund av sjukdom får fler sparade semesterdagar än tillåtet omvandlas dagarna till pengar i form av semesterersättning.

Semesterlön

Den lön som betalas ut för semesterperioden är högre än den vanliga lönen. Det beror på att semesterlönen består av, utöver den vanliga månadslönen, ett semestertillägg elleren semesterlönegaranti. Semestertillägget, som består av två olika delar, är något olika beroende på förhandlingsområde.

Inom ALFA är semestertillägget 0,44 procent av månadslönen per semesterdag. Exempel: Sven Svensson tjänar 20 000 i månaden. 0,44 procent av lönen är lika med 88 kr. När Sven tar ut 30 semesterdagar blir semestertillägget: 30 ggr 88 kr = 2 640 kronor. Inom AVA är tillägget 0,65 procent medan Almega ligger högst med 0.8 procent.

Den andra delen av tillägget baseras på rörliga lönedelar.

Semesterlönegarantin är från och med den 1 april 2004 uppräknad till 935 kronor om dagen. De som har en dagsinkomst lägre än den summan omfattas av lönegarantin och får därmed 935 kronor om dagen i semesterlön.

Avtalsområden

ST förhandlar huvudsakligen inom tre avtalsområden. Det vanligaste för ST-medlemmen är Arbetsgivarverkets ALFA, Allmänt löne- och förmånsavtal, som gäller för hela den civila statsförvaltningen inklusive högskolor och universitet. Almegas avtalsområde gäller för anställda inom statliga bolag som Posten och Teracom. Affärsverksavtalet, eller AVA, är det tredje stora avtalsområdet och omfattar bland annat Vägverket, Luftfartsverket, Banverket och Sjöfartsverket.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA