Svensk ekonomi riskerar överhettning, skriver regeringen i budgetpropositionen. För att undvika det vill man använda både morot och piska för att snabbt få in fler på arbetsmarknaden. Möjligheterna till arbetskraftsinvandring ska också öka.
De stora neddragningarna i staten, den låga uppräkningen för myndigheternas lönekostnader och ändringarna i sjukförsäkringen är vad ST skjuter in sig på i bedömningen av budgetpropositionen.
Förra året var lönerna för kvinnor i staten 94 procent av männens, om hänsyn tas till olika yrken och utbildning. Genomsnittligt tjänade statens kvinnor 3 700 kronor mindre än sina manliga kolleger, enligt Medlingsinstitutet.
Löneutvecklingen har gått snabbast för statligt anställda den senaste tolvmånadersperioden. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Lönerna i staten har ökat 3,4 procent.
Högavlönade anser sig själva mindre viktiga än vad människor med lägre lön anser sig vara. Det framgår av en intervjuundersökning med tjänstemän som pensionsföretaget Alecta gjort.
Den 11 juni gick startskottet för den statliga avtalsrörelsen. ST vill försäkra sig om en lägsta nivå på löneökningarna medan Arbetsgivarverket vill ha ett sifferlöst avtal. Båda parter hänvisar till myndigheternas dåliga ekonomi.
Cheferna i staten är missnöjda med sina möjligheter att påverka lönesättningen. Bara en av tre tycker att de kan påverka hur mycket pengar som ska fördelas, enligt en enkät Saco-S gjort.
Sannolikheten är stor att 130 000 anställda inom den brittiska posten går i strejk. CWU, som organiserar postanställda, vill ha högre lönepåslag än de erbjudna 2,5 procenten.
LO-förbundet Seko kräver satsningar på lågavlönade i staten, medan akademikerorganisationen Saco vill ha större lönespridning och högre löner för akademiker.