Offentlighet och sekretess

Den 12 juni stärkte Högsta domstolen yttrandefriheten på Internet. Men Datainspektionens tjänstemän gör olika tolkningar av HDs beslut.

Det existerar ett globalt system som avlyssnar privatpersoner och företag, konstaterar EU-parlamentet. Men parlamentet kräver inte att spionsystemet avskaffas. Istället förordas en europeisk underrättelsetjänst.

Den första oktober skärps datalagstiftningen. Då blir det förbjudet att lagra texter om namngivna personer i en dator. Men det finns undantag, bl a för facklig verksamhet..

Den omstridda paragrafen 7:16 i sekretesslagen får inte användas för att stoppa insyn i handlingar med personuppgifter. Det slår Regeringsrätten fast i en vägledande dom.

Det ska inte råda någon skillnad mellan massmediers och privatpersoners yttrandefrihet på nätet. Högsta domstolen ger Datainspektionen bakläxa.

Skyddet för personer som riskerar att utsättas för hot och våld ska stärkas   enligt en parlamentarisk kommitté som vill ha en helt ny sekretesslag.

Förslaget om allmänhetens tillgång till handlingar antogs av EU-parlamentet.

Politiker och finansmän får inte kritiseras på privata hemsidor ansåg riksåklagaren när HD prövade fallet Börje Ramsbro. Domen väntas få stor betydelse för tolkningen av personuppgiftslagen.

Migrationsverket har varit rubrikernas myndighet i vår. Någon har utnämnt myndigheten till ”Skandalverket”. Men personalen känner sig ojuste behandlad av medierna.

Den som på nätet utpekar en person för ”samarbetssvårigheter” ska slippa straff. Men bara om uppgiften tas bort så snart den utpekade klagar.

Är det förbjudet att skriva om en skadad fot på Internet? Göta hovrätt begär besked från EG-domstolen i fallet Bodil.

Göteborg ifrågasätter offentlighetsprincipen. Kommunen vill inte lämna ut personuppgifter med hänvisning till EUs datadirektiv – och hoppas få stöd av EG-domstolen i Luxemburg.