DI vill skydda nazister

SÄPOARKIV2003-12-17

Datainspektionen vill inte att Säpos historiska arkiv ska öppnas. Det skulle innebära intrång i gamla nazisters personliga integritet. ”Upprörande”, anser judiska centralrådets ordförande.

Av:  Christoph Andersson

I januari år 2000 ägde Förintelsekonferensen rum i Stockholm. I dess slutdeklaration slogs fast att alla dokument, som direkt eller indirekt berör Förintelsen, ska göras tillgängliga.
På uppdrag av regeringen har hovrättslagmannen Hans Frennered utrett frågan, med syftet att öka öppenheten. Han föreslår att sekretessen hos Säpo i princip ska upphävas för ”allmän handling som tillkommit före år 1950”.

Men Datainspektionen ogillar förslaget. Myndigheten anser att risken är stor ”för intrång i den personliga integriteten”. Exempelvis om ”vilka personer som tillhörde SS, SD eller Gestapo”. Dessutom skulle en ökad insyn hos Säpo kunna leda till att Säpos ”uppgiftslämnare” blev kända.
”Datainspektionen anser således att de enskilda personernas intresse av fortsatt skydd för sin personliga integritet väger över intresset från bl a allmänheten att nu få full insyn i alla handlingar från tiden före 1950”, skriver generaldirektör Ulf Widebäck och datarådet Rolf Samuelsson i ett remisssvar till Regeringskansliet.
– Datainspektionens inställning är upprörande, säger Lena Posner-Körösi som är ordförande i judiska centralrådet i Sverige. Myndigheten månar mer om Säpos uppgiftslämnare och svenska nazister än offrens och allmänhetens rätt till insyn.
Även professor Bengt Hansson inom Vetenskapsrådet är kritisk mot Datainspektionens hållning.

– Den försvårar möjligheten till angelägen historisk och statsvetenskaplig forskning, säger han.
I Tyskland har motsvarande arkiv redan öppnats – trots att integritetslagstiftningen är strängare än i Sverige. Stasiarkivet i Berlin innehåller alla akter som östtyska säkerhetspolisen Stasi övertog från Gestapo och SS efter kriget.
– Hit kan även svenskar vända sig och begära ut akter om svenska nazister. Vårt arkiv är öppet för såväl nazismens offer och anhöriga som för forskningsändamål, förklarar Rüdiger Stang på arkivet i Berlin.
Lena Posner-Körösi anser att Sverige bör ta lärdom av Tyskland. Men motståndet mot ökad insyn i Säpos arkiv kommer inte bara från Datainspektionen, utan även från Försvarsmakten, juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet samt Säpo.

– Det rimmar illa med alla utfästelser om ökad öppenhet som gjordes från Sveriges sida i samband med Förintelsekonferensen. Men jag hoppas att riksdagen beslutar annorlunda. Att inte öppna Säpoarkivet vore nämligen ett övergrepp på demokratin, säger Lena Posner-Körösi.

Fotnot: Utdrag ur remissvaren kan den intresserade läsa på www.pul.nu.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA