Oro bland anställda inför schemaförändringar
Nu kapas de långa passen på Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Anställda varnar för att det kan leda till risker för verksamheten. De vittnar också om en oro för hur förändringarna ska påverka familjeliv och möjligheten till återhämtning.
Statens institutionsstyrelse, SiS, tecknade tidigare i år ett nytt arbetstidsavtal, som började gälla i mars och successivt ska införas på institutionerna fram till slutet av nästa år.
Enligt det nya arbetstidsavtalet får inga arbetspass på myndigheten vara längre än 13 timmar. Syftet är att tillgodose det krav på 11 timmars dygnsvila som finns i EUs arbetstidsdirektiv.
SiS ser därför just nu över bemanning och scheman i hela verksamheten. De kommande förändringarna har väckt missnöje bland anställda.
Anders Selander, som arbetar på ungdomshemmet Fagared i Lindome, berättar att han och hans kollegor i dag arbetar pass mellan 8 och 22, en till tre dagar i rad, följt av flera dagars ledighet. Hur de nya passen ska utformas är ännu oklart, men bland de anställda finns farhågor om att schemat ska innebära uppdelade pass och fler helger.
– Det finns ingen här som vill byta schema, tiderna fungerar bra för oss och ungdomarna, men vi är rädda för att arbetsgivaren ska köra över oss, säger Anders Selander.
Han anser att de längre passen gynnar verksamheten, och att uppdelade dagar riskerar att skapa oro bland ungdomarna.
– Många av dem behöver tydlighet i vardagen. Säger jag något i en kontakt med en kille på morgonen är det viktigt att jag kan följa upp på det senare under dagen. Det kommer att bli helt galet om man ska byta personal mitt på dagen.
Förändringarna kan även få en stor påverkan på familjelivet och möjligheten till återhämtning, menar Anders Selander.
– Troligtvis kommer det att innebära fler helger. Det är svårt när man har en familj. Jag älskar det här jobbet men är osäker på om jag kommer att få ihop det på ett bra sätt med familjen om det blir för stora förändringar.
Samma oro finns bland flera kollegor på Fagared.
– Cheferna säger att ungdomarna kommer att vänja sig, medan vi som jobbar nära dem förstår att det här kommer få extremt negativa konsekvenser. Vi gör planer med ungdomarna och det blir konstigt att avbryta en aktivitet mitt på dagen bara för att jag måste sluta då, säger en anställd på ungdomshemmet som inte vill medverka med sitt namn.
Kan det inte vara positivt för er anställda med kortare dagar?
– Nej, det blir mer ansträngande när vi måste vara på plats oftare, fler helger och får mindre tid för återhämtning. Våra familjer kommer också att drabbas, säger den anställda.
Jonas Fredrikson, som också arbetar på Fagared, ser en risk för fler konflikter och fler fall av hot och våld som möjliga konsekvenser av förändringar i schemat.
– Vi kommer inte vara utvilade på samma sätt. Blir det delade pass kommer det att vara tungt. Ungdomarnas mående varierar mycket under dagen. Morgonen kan ofta vara svår, men på kvällen är det enklare att bygga upp relationer. Jag tror att det kommer bli mer riskfyllt, säger han.
Under de tio år som Jonas Fredrikson har jobbat på SiS har han upplevt att myndigheten kämpat med bemanningen, och därför har han svårt att förstå hur arbetsgivaren resonerar, säger han.
– Det har alltid varit utmanande att hitta personal, och jag tror inte att det här kommer göra myndigheten till en mer attraktiv arbetsgivare. Jag tror att en stor del av den mer erfarna personalen kan söka sig bort.
SiS HR-direktör, Karin Rystedt, förklarar att schemaförändringarna är en del i ett uppdrag som handlar om att se över bemanningen inom hela myndigheten och göra den mer likvärdig och stabil.
– Vi riktar inte in oss på specifika pass utan ser till helheten i schemat. Enligt arbetstidsavtalet kan inga pass vara längre än 13 timmar. Vi som arbetsgivare tror inte att det är bra att ha för många långa pass, utan att det ska finnas en blandning där det finns några kortare och några som är lite längre, säger hon till Publikt.
Varför får inte passen vara längre än 13 timmar?
– EU-direktivet finns i bakgrunden. Det handlar om att dygnsvilan ska uppfyllas. Sedan har vi också tecknat ett kollektivavtal som alla våra scheman behöver följa.
Karin Rystedt anser inte att det enbart finns nackdelar med att ta bort de längre passen.
– När det gäller scheman finns det alltid väldigt olika röster. Sedan blir det nog tyvärr ofta så att medarbetare som önskar långa pass hörs mest. Men det finns också de som har svårt att orka med. Det här är ett tålamodskrävande arbete. Har man långa pass finns risken att det blir svårare att hantera utmanande situationer. Det påverkar arbetsmiljö, trygghet och säkerhet.
Ser du någon risk att ni kommer att tappa personal?
– Vi vill bygga en stabil grundbemanning med vakanstålighet, så att vi kan bedriva en kvalitativ och likvärdig vård och behandling. Vi vill också ha en god arbetsmiljö. När vi är klara med det här arbetet tror jag att det kommer att stärka våra möjligheter till kompetensförsörjning.
Thord Jansson, STs avdelningsordförande på SiS, förklarar att fack och arbetsgivare varit tvungna att sluta det nya arbetstidsavtalet för att anpassa verksamheten till de krav som ställs i EUs arbetstidsdirektiv.
– Arbetsgivaren får betala ett ekonomiskt skadestånd om någon skulle anmäla dem för passens längd. Det gör det svårt. Vi tyckte ändå att det var bra att man får in 11 timmars vila mellan passen. Sedan har arbetsgivaren kommit med förslag om kortare pass. Men det är fortfarande tillåtet med längre pass upp till 13 timmar, säger han.
Enligt Thord Jansson finns det olika åsikter bland medlemmarna om passens längd. Schemaförhandlingarna sker lokalt på varje institution.
– Många vill inte arbeta varannan helg, och det kan jag verkligen förstå. Jag tycker det är viktigt att fråga medarbetarna lokalt och försöka tillgodose deras önskemål efter bästa förmåga. Sedan är det svårt att få med sig alla i schemafrågor, säger han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
