Annons:
Lönelotsarna Lena Johansson, Anita Harriman och Marie Trollvik. Foto: Julia Ohlin.

Lönelotsarna får STs arbetslivspris

Föreningen Lönelotsarna och dess grundare och frontfigurer Anita Harriman, Lena Johansson och Marie Trollvik tilldelas STs arbetslivspris 2018. "Det här priset är en enorm kick för oss, och hedrande", säger Marie Trollvik, som är föreningens ordförande.

STs arbetslivs- och demokratipris delas ut till en person eller en grupp som uppmärksammar frågor som lönepolitik, jämställdhet, mångfald och ledarskap som ST uppfattar som angelägna för att utveckla arbetslivet. Priset är på 25 000 kronor.

Den ideella föreningen Lönelotsarna består av de tre grundarna Anita Harriman, Lena Johansson och Marie Trollvik samt tre andra konsulter. Föreningens fokus är bland annat att tillhandahålla och förvalta verktyget Analys lönelots. De har också varsitt konsultföretag där de tar på sig uppdrag. I förbundets motivering till att ge Lönelotsarna årets pris står att föreningen får det "för sitt ambitiösa arbete med att kartlägga och uppmärksamma ojämlika löner mellan olika yrken och branscher”.

– Föreningen bidrar till att lyfta frågorna om saklig lönesättning och kvinnors lön på agendan. De tillhandahåller ett verktyg som är ovärderligt för parterna på arbetsmarknaden, säger STs förbundsordförande Britta Lejon till Publikt.

De första stegen mot dagens verktyg, "Analys lönelots", togs på 1990-talet, berättar Anita Harriman. Sedan dess har Arbetslivsinstitutet, olika jämställdhetsprojekt, Jämställdhetsombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen, DO, alla haft i uppdrag att utveckla det. Marie Trollvik, Anita Harriman och Lena Johansson har under sitt yrkesliv varit delaktiga i processen.

– Därför fick vi frågan om att ta över det från DO mot löfte att tillhandahålla det kostnadsfritt för alla arbetsgivare. Vi har moderniserat och uppdaterat hela verktyget, så det är tipptopp. Eftersom vi lagt egna pengar på det är det extra roligt att få motta priset, säger Marie Trollvik.

Verktyget Analys lönelots innehåller dels en arbetsvärderingsdel som utgår från diskrimineringslagen och tar hänsyn till kunskap, färdigheter, ansvar, fysisk och psykisk ansträngning och arbetsförhållanden, dels en lönekartläggningsdel.

Föreningen Lönelotsarna har använt verktyget för att ta fram rapporter om löneskillnader. Enligt en rapport från 2015 skulle kostnaden bli 76 miljarder kronor för att ge kvinnor i kvinnodominerande yrken samma lön för likvärdigt arbete som män i mansdominerade yrken.

En annan rapport visade att skillnaden i lön för en kvinnlig och en manlig skattehandläggare år 2015 var 2 000 kronor i männens favör. På liknande sätt låg löneskillnaden mellan en kvinnlig och manlig socialförsäkringshandläggare samma år på 3 000 kronor.

När lönerna i kvinnodominerande yrken jämförs med likvärdiga arbeten i övriga yrken är löneskillnaden 14 procent, enligt en tredje rapport.

Marie Trollvik, Anita Harriman och Lena Johansson anser att utvecklingen mot jämställda löner går alldeles för långsamt.

– Det är några tiondelar varje år, enligt Medlingsinstitutets statistik. Det här kommer absolut inte lösa sig av sig självt. Vi måste komma åt de strukturella löneskillnaderna. Trots att många anser att jobb där man tar hand om människor är viktigast, är det arbete med saker och it som lönar sig mest – och arbete med människor som lönar sig sämst, säger Lena Johansson.

Anita Harriman konstaterar att kvinnor inte bara befinner sig längst ned på löneskalan utan att lönespridningen också är mindre inom kvinnodominerade yrken:

– Det betyder att kvinnor genom en god insats inte kan påverka sin lön på samma sätt.

Hon menar att bortförklaringar av olika slag är vanliga. Allra vanligast är att förklara löneskillnaden med att hänvisa till ”marknaden”.

– Om det gäller samma arbete kan inte löneskillnaden ha med marknaden att göra. Är det en skillnad mellan två olika yrken så säger vi att arbetsgivaren måste kunna visa vad den marknadsrelaterade skillnaden är och förklara hela löneskillnaden, säger Marie Trollvik.

Det är också vanligt att man hänvisar till att mannen till exempel varit chef tidigare, alltså historiskt satta löner – eller att mannen har större ansvar.

– Att kvinnor över 50 inte har någon marknad, det har vi också hört, säger Marie Trollvik.

Alla tre efterlyser bättre kunskap om vilka mekanismer som gör att osakliga löneskillnader uppstår. En tydlig risksituation finns vid nyanställning, poängterar de.

– Arbetsgivare bör veta att det finns studier som visar att kvinnor konsekvent begär lägre lön än män. Det måste man vara medveten om och sätta rätt lön från början. Annars måste man ta från löneutrymmet efter en lönekartläggning, och det är sämre. Det här är arbetsgivarens ansvar, men facket har en viktig roll, säger Lena Johansson.

Lönekartläggning varje år

Alla arbetsgivare ska göra en lönekartläggning varje år och arbetsgivare med minst 10 anställda ska dokumentera arbetet. 
I lönekartläggningen ska löneskillnader mellan kvinnor och män i lika och likvärdigt arbete förklaras med sakliga skäl. Ett kvinnodominerat arbete och ett arbete som inte är kvinnodominerat, men som har lägre krav och högre lön ska också omfattas av arbetsgivarens bedömning.

Källa: Lönelotsarna
Bli den första att tycka till!
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh anser inte att myndigheten har brutit mot lagen. Det framkom vid en utfrågning i riksdagens näringsutskott på torsdagen, rapporterar Ekot.
HögskolanNyhetDe tre huvudåtalade i rättegången om fusk i samband med högskoleprov har dömts till fängelse i mellan tre och ett halvt och sex år. Ytterligare sex personer har dömts för medverkan i fuskandet.
MigrationsverketNyhetAv de 11 745 ungdomar som i fjol ansökte om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen har mer än 5 200 personer fått bifall, enligt Migrationsverket.
DiskrimineringsombudsmannenFördjupningFör tio år sedan Sverige fick en sammanhållen lag mot diskriminering och en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen, DO. Efter en stormig start verkar myndigheten nu ha funnit sin form. Men det finns också de som är kritiska mot hur dagens DO fungerar.
StatsförvaltningNyhetRiksdagen har röstat igenom Stefan Löfven som statsminister. Överenskommelsen som regeringspartierna S och MP har träffat med C och L innebär bland annat förändrade turordningsregler och neddragningar på Arbetsförmedlingen. STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk men ser också en del positivt.
ArbetsmiljöNyhetEn av tio på svensk arbetsmarknad anser att det egna arbetet inte är meningsfullt. Bara 53 procent av tillfrågade chefer i offentlig sektor anser att jobbet är meningsfullt. Det visar en barometer från Jobbhälsoindex.
STNyhetEn tidigare anställd vid Åklagarmyndigheten har stämt ST i tingsrätten för vårdslös rådgivning vid en uppsägning. ST tillbakavisar alla anklagelser. I februari faller domen.
SwedaviaNyhetSwedavia varslar 125 anställda om uppsägning, varav merparten arbetar i Stockholm och Göteborg. ”Vi ska kämpa för att det blir färre än 125”, säger Mikael Nordenståhl, sektionsordförande för ST inom Swedavia på Stockholm Arlanda och Bromma.
RättsväsendetNyhetFörtroendet för rättsväsendet har ökat, och särskilt förtroendet för Polisen. Det visar årets Nationella trygghetsundersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, har tagit fram en digital guide som stöd i arbetsgivares arbete mot diskriminering. Guiden ska underlätta arbetet med aktiva åtgärder.
RegeringskanslietNyhetArbetsbelastningen för personalen på miljö- och energidepartementet är så hög att Arbetsmiljöverket ingrep i höstas. Ett av arbetsmiljöombuden som slog larm har därefter fått så omfattande arbetsuppgifter att personen känt sig hindrad i arbetsmiljöarbetet. Nu är ombudet sjukskriven och ST har gjort en tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket.
USANyhetMyndighetskrisen i USA innebär att 800 000 statsanställda inte fått någon lön i januari. Många av dem oroar sig nu för obetalda bostadslån, räkningar och sjukvård. Donald Trump tycks inte ha några planer på att lösa krisen.
ÖppenhetNyhetRiksarkivet gjorde rätt när myndigheten nekade att lämna ut allmänna handlingar med motiveringen att handlingarna i sig skulle kunna förstöras vid ett utlämnande. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten blev under 2018 den lägsta på tio år, konstaterar Arbetsförmedlingen. Samtidigt var antalet nyanmälda lediga jobb på en hög nivå och antalet som berörts av varsel få.
KriminalvårdenNyhetI maj avled en man av uttorkning i ett av Kriminalvårdens häkten. Nu har avdelningschefen som stått åtalad för vållande till annans död och tjänstefel friats av Attunda tingsrätt.
FackligtNyhetSvenska Hamnarbetarförbundet varslar i dag om riksomfattande stridsåtgärder. Avsikten är att tvinga fram ett rikstäckande kollektivavtal med arbetsgivaren Sveriges hamnar, skriver förbundsordföranden Eskil Rönér i en debattartikel.
EUNyhetEU samtalar nu om att skjuta upp datumet för en eventuell Brexit till tidigast i juli, skriver brittiska The Guardian. Förseningen är en följd av att EU bedömer att den brittiska premiärministern Theresa May inte kommer att få parlamentets stöd för överenskommelsen med EU.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh har kallats till energiminister Ibrahim Baylan i dag, bland annat för att redogöra för de ifrågasatta konsultinköp som avslöjats av Dagens Nyheter.
SocialförsäkringNyhetEn utredning föreslår att staten tar över ansvaret för personlig assistans, men att kommunerna ska ansvara för tre nya insatser. Utredningen möts av skarp kritik från berörda brukare.
ArbetsmiljöNyhetMer än hälften av de statsanställda tycker att de har för mycket att göra, och kan inte heller koppla bort tankar på arbetet på fritiden.
STATSBUDGETENNyhetDet är en sak att partier intar vissa ideologiska ståndpunkter, en annan att genomföra den nya budgeten i praktiken, säger forskaren Shirin Ahlbäck Öberg. Hon pekar på att många uppgifter som tidigare hanterats av en regering nu måste lösas av myndigheterna själva.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh anlitade en vän som konsult i sin tidigare roll som marknadsdirektör 2015–2016, enligt Dagens Nyheter. "Det är ju jäv så det bara dundrar om det", säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till tidningen.
StatsbudgetenNyhetStatens veterinärmedicinska anstalt, SVA, slutar med sina kontroller av sjukdomar hos vilda djur. Det finns inga pengar i den nya budgeten och uppdraget finns inte med i myndighetens nya regleringsbrev.
ArbetsrättNyhetKristina Sutter-Beimes får Wallanderstipendiet på drygt 1,7 miljoner kronor för sin avhandling om avvikande anställda.
StatsbudgetenNyhetRiksdagens budgetbeslut får stora konsekvenser för den statliga verksamheten, anser Arbetsgivarverkets generaldirektör Eva Liedström Adler. Förändringarna måste ske snabbt och det saknas en politisk ledning att tala med. ”Det är inte lätt att ha en dialog med den samlade riksdagen”, säger hon.