Annons:
kultur
Kultur
0 kommentarerTyck till!

Passionerade forskares paradis

I Ramsele kan man hitta det mesta som går att få veta om farmors moster och mosters farmor. Här samlas de riktigt idoga släktforskarna. En del hyr till och med lägenhet på orten.

Vad rör sig i huvudet på en släktforskare? Vad driver honom eller henne att outtröttligt leta i kyrkböckernas korthuggna fakta efter anhöriga?

En titt in i Svars forskarsal i Ramsele ger en antydan om vilka som mest brukar ägna sig åt det. Ett antal gråa huvuden är som fastnitade vid läsapparaterna, där mikrokorten visas i förstoring.

– Nyfikenhet. Jag vill lära känna rötterna, säger Rolf Könberg från Sollefteå.

Han är i Ramsele med Sollefteå släktforskarförening och har i sina efterforskningar hunnit fram till farfars farfars far i slutet på 1700-talet.

– Jag vill veta mer om mina anhöriga och hur de hade det, svarar Siv Mellergård från Östersund.

Hon har släktforskat i två månader och fått en pc av sina barn. Efter kurs i släktforskning och i data kan hon arbeta vidare själv hemma.

– Det här blir en passion! förklarar Jan Berglund från Östersund entusiastiskt. Men det tar mycket tid, man kan sitta och leta tills man svälter. Mest fascinerande är när man får träff – här är de, min anfader och anmoder!

Mikrokort är släktforskarens utgångspunkt. Antingen lånar man dem via folkbiblioteken och mot en ringa avgift från Riksarkivets enhet Svar i Ramsele, Sollefteå kommun. Eller också beger man sig dit upp till den ångermanländska obygden och letar på plats.

Så gör man över hela Sverige och i en omfattning som Sune Persson, marknadsansvarig på Svar, vill kalla en folkrörelse.

– Vår uppgift är att göra materialet tillgängligt för allmänheten och bevara det på säkerhetsfilm, säger Agneta Mattsson, tillförordnad chef för Svar.

Grunden för allt som finns här är mormonernas mikrofilmer från främst 1940- och 1950-talen. Mormonerna fotograferade med 35 millimeters film svenska kyrkoböcker i hela landet, ett antal serier av domboksmaterialet – så kallade småprotokoll, bouppteckningar och inspektioner av statliga boställen.

Som tack för tillåtelsen att fotografera fick svenska staten en kopia av varje film. De är totalt 60 000! Av dem är cirka 17 000 kyrkoböcker och domstolsmaterialet runt 30 000. Filmerna har överförts till mikrokort.

Mormonerna fotograferade material ungefär fram till 1850-talet. Därefter har Riksarkivet fortsatt med det moderna kyrkoboksmaterialet fram till 1991, då folkbokföringen fördes över från kyrkan till skattemyndigheterna.

Idag är allt material i Norrland fotograferat, i Svealand allt utom Stockholm, Dalsland och Värmland och man håller som bäst på med Götaland.

Är det kultur att leta efter släkten på mikrokort?
– Absolut, svarar Sune Persson med eftertryck.

– Jaa, betonar bibliotekarien Margareta Bovin. När man väl börjar söka i ämnet dras man in i historien mycket påtagligt.

Allt eftersom man går igenom de olika kyrkoböckerna ”klär man på” sina anhörigas namn så att de så småningom blir till gestalter i en viss miljö, instruerar Sune Persson.

Ida, till exempel. Hon kom från Karlshult i Söderåkra församling, Kalmar län och är nummer tre av sex barn till torparen Olof Petersson och hans hustru Lotta Jonsdotter. Barnen är födda mellan 1867 och 1880, två av dem avförda på grund av senare emigration till USA.

När vi går bakåt i längderna visar det sig att Ida inte alls är nummer tre i syskonskaran. Tre äldre syskon föddes mellan 1864 och 1866. Alla dog sistnämnda år. Varför? Kanske i en epidemi.

Och framåt i tiden då, efter 1880? Då finns ytterligare två barn… Så fogas pusselbit till pusselbit.

En nyhet i Ramsele är byforskningskurser. Här går man mer på djupet med exempelvis en släktgren. Det blir mer tvärhistoriskt, enligt Sune Persson och kursledaren Göran Stenmark.

Karin Juliusson är en byforskare från Östersund. Vad ger det henne?

– Allt! Det är historiskt intressant. Ändå var historia det värsta jag visste i skolan.

Det började med att maken var med om att organisera en ”hemvändarhelg” för några år sedan. Hennes man är från byn Österåsen i Häggenås.

Man började leta efter utflyttade från byn och Karin, som gått en släktforskarkurs, blev gripen av byns öden. Hon ville veta mer – hur den sett ut tidigare och vilka som bodde på gårdarna. Det svällde ut till undersökningar som går 300 år tillbaka i tiden.

Hon har kartlagt tusentals personer – familjer med tio till tolv barn, pigor och drängar. Kyrkböcker, domböcker och kartor har hon slagit i. I Minnesbanken, en databank där uppgifter finns om husen i hela Jämtland, har hon kunnat följa hur husen i byn förändrats genom tiderna.

Kursen i Ramseles forskningscentrum ska ge henne ytterligare tips om var hon kan leta fram mer om ”sin” by – var hon hittar lagfarter i samband med fastighetsöverlåtelser, bouppteckningar och liknande.

Hon har lagt ner massor med tid på byn, uppskattningsvis 40 timmar i veckan. Flera gånger har hon kommit till Ramsele och numera stannar hon 14 dagar i stöten. Här har hon hyrt sig en lägenhet.

– Mitt mål är att försöka skriva en bok om byn och hur man levde där.

Man måste ha tålamod och vara envis, menar Karin som är sjukpensionär. Byforskningen har blivit hennes metod att sätta sig över sjukdomen och bryta det onda. Hon träffar också mycket folk med samma intresse.

En annan trägen gäst vid forskarcentrum är Rolf Sahlberg. Han är kommuntjänsteman i Ramsele och gick studiecirkel i släktforskning för sju år sedan. En antavla för släkten var målet men nu har han avverkat fortsättningskursen och fortsätter på egen hand.

Det mest uppseendeväckande han funnit i längderna är morfars morfars morfar, som halshöggs för mandråp i november–december 1805.

– Varje onsdagskväll gick jag igenom domböcker för att hitta exakt tidpunkt och dödsdomen, berättar han.

Efter mycket letande och funderande fann han den: Den 14 januari 1805 dömdes mannen, som Rolf Sahlberg döpte till ”Håkanbojanne”. I protokollet beskrivs att han ”har ansenlig kroppsbyggnad” och gillar sprit.

Håkanbojanne var en färgstark person som åtskilliga gånger varit i klammeri med rättvisan, slagits med bygdens folk, övergivits av hustrun som begärt äktenskapsskillnad och så vidare.

Även Rolf Sahlberg vill ”skriva ihop en berättelse” för sina barn och bröder. Nu har han begärt att få fram bödelsräkningen ur kronofogdearkivet, han har hittat en räkning på en fångskjuts i ett länsstyrelseprotokoll och ska skriva till Svea Hovrätt angående avrättningen…

Ämnen: Kultur
FAKTA

Svar
Svar är en enhet inom Riksarkivet med verksamhet på fem olika ställen – Junsele, Fränsta, Näsåker, Bollsta och Ramsele.

Ramsele har forskarcentrum, kundtjänst och depå för bland annat mikrokort över landets kyrkoböcker från slutet av 1600-talet och framåt. Där finns bland annat också domstols- och militära arkiv, sammanlagt tusentals arkiv med cirka 100 miljoner dokument. Mikrokorten lånas ut både privat och via biblioteken till allmänheten. Man kan även köpa kort.

I Ramsele finns referensbibliotek, Internetbokhandel och där anordnas släktforskningskurser och konferenser. Svar har uppdragsverksamhet åt privatpersoner och myndigheter. En digital forskarsal förbereds. Internetadress: www.ra.se. Bland internationella kontakter kan nämnas Swanson Center för släktforskning i USA.


Släktforskartips
Många svenskar släktforskar. Bara Sveriges Släktforskarförbund med 131 medlemsföreningar hade totalt 55 010 medlemmar förra året. Förbundet, som finns på www.genealogi.se har tips och länkar. Bland annat ger man ut tidningen Rötter.

Några andra adresser med information: www.genhouse-sweden.com som går till Släktforskarnas hus i Leksand, www.svenskaemigrantinstitutet.g.se som finns i Växjö.

Bli den första att tycka till!
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetEn man som nyligen dömts till fängelse för att ha våldtagit en kollega under en personalfest bör bli av med jobbet, skriver Arbetsförmedlingen i en anmälan till personalansvarsnämnden.
SäkerhetsriskerNyhetRättssäkerheten för de personer som av Säpo utpekas som säkerhetshot ifrågasätts i en granskning som Sveriges Radios Ekot gjort. Varken de anklagade, deras juridiska ombud eller de myndigheter som ska döma får ta del av hela bevisningen.
SCBNyhetDen externa leverantör som samlar in data till SCBs arbetslöshetsstatistik har gjort fel som inneburit att ökningen av arbetslösheten överdrivits. ”Vi har identifierat att det är i den indatan som problemet ligger”, säger John Kling, enhetschef på SCB, till Publikt.
LÖNERNyhetDe tio bäst betalda cheferna för statens bolag har alla mer än dubbelt så hög lön som den högst betalda generaldirektören, visar Publikts genomgång. Vattenfalls vd Magnus Hall har 1 125 037 kronor i månaden, vilket är mer än sex gånger så mycket som Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon tjänar.
REGERINGENNyhetOmlokalisering av myndigheter, inrättande av fler servicekontor och utveckling av tillitsbaserad styrning i staten. Det är ansvarsområden som hamnar på nya civilministern Lena Mickos, S, bord. ”Jag har haft mycket att göra med staten i mina tidigare roller”, säger hon till Publikt.
rättsväsendetNyhetInte en enda gång har en person lyckats få rätt efter överklagan när Säkerhetspolisen, Säpo, beslutat att personen utgör ett säkerhetshot. Det visar en genomgång som Ekot gjort kring lagen om särskild utlänningskontroll.
MigrationsverketNyhetTusentals överklaganden av beslut från Migrationsverket ligger i landets förvaltningsdomstolar. Striden handlar om statens ersättningar till kommunerna för kostnader för nyanlända.
VälfärdsbrottNyhetBidragsbrott och brott mot välfärdssystemen begås ofta av organiserad brottslighet. Den är komplex och svår att bekämpa, enligt en rapport om den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetST stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen sedan myndigheten avskedat en medlem som lider av långvarig psykisk ohälsa och åtalsanmält hen för fusk med tidrapportering. ST menar att det saknas skäl för uppsägning. ”Arbetsgivaren bör kontrollera varför någon med en känd diagnos inte dyker upp”, säger förbundets jurist Joakim Lindqvist.
ArbetsförmedlingenNyhetFackförbundet ST JO-anmäler Arbetsförmedlingen. Besluten att lägga ner 132 lokalkontor fattades inte på rätt nivå, hävdar facket. "Det här har inte gått rätt till", säger Fredrik Andersson, STs avdelningsordförande på myndigheten.
TRANSPORTSTYRELSENNyhetTransportstyrelsen måste spara pengar och har satt stopp för konferenser, vidareutbildningar och rekrytering. ”Av det vi har hört hittills tror de inte på uppsägningar, men däremot blir det svårt att ersätta dem som slutar”, säger STs avdelningsordförande Anna Malmborg till Publikt.
KriminalvårdenNyhetI samband med onsdagens posthantering fick två medarbetare på Skänningeanstalten någon slags vitt pulver på sig. Ingen skadades och situationen stabil, enligt anstaltens chef Johan Molinder.
AvtalsrörelseNyhetLöneökningar på 3,5 procent årligen är en lämplig nivå mot bakgrund av inflationsmålet, förutsatt att produktivitetstillväxten återgår till normala nivåer. Det förordar statliga Konjunkturinstitutet, KI, i årets lönebildningsrapport.
ArbetsrättNyhetArbetsgivare inom vissa yrkesområden, däribland flera myndigheter, ska få utökade möjligheter att begära utdrag ur belastningsregistret, föreslår en statlig utredning. Det kan gälla arbetstagare eller uppdragstagare som tillfälligt är på myndigheten. Förslaget välkomnas av flera remissinstanser, som dock också reser vissa frågetecken.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMånga myndigheter har föråldrade it-system. Dessutom arbetar varken regering eller myndigheter tillräckligt hårt för att göra någonting åt problemen som det medför, skriver Riksrevisionen efter en granskning.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar kritik mot Kriminalvården, sedan en kvinnlig intagen vid häktet i Uppsala i samband med en abort eskorterats av en manlig kriminalvårdare.
JämställdhetNyhetSverige är det mest jämställda landet i EU, enligt en kartläggning som genomförts av European Institute for Gender Equality, EIGE. Samtliga EUs medlemsländer har ingått i kartläggningen.
ArbetsförmedlingNyhetNär lagen om allmän platsanmälan upphävdes 2007 minskade antalet anmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen med 8-18 procent. Staten är fortfarande skyldig att anmäla lediga platser.
TransportstyrelsenNyhetTvå fartygsinspektörer på Transportstyrelsen bjöds på en trerättersmiddag i samband med en inspektion. Nu döms inspektörerna och befälhavaren på fartyget till dagsböter för tagande respektive givande av muta.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.