Sjöfartsverket måste få förutsättningar att klara sitt uppdrag

DEBATT: SJÖFARTSVERKET2020-08-13
Sjöfartsverket planerar att genomföra hårda besparingar för att få ekonomin i balans. Både för de anställdas och för sjöfartens skull måste affärsverket få en långsiktigt hållbar finansiering, skriver den moderate riksdagsledamoten Anders Hansson.

Under våren meddelade regeringen att den vill ge ett ägartillskott till Sjöfartsverket på 300 miljoner kronor för att mildra effekterna av coronapandemin. Välkommet, men någon långsiktig och god lösning på myndighetens svårt ansatta ekonomiska situation är det tyvärr inte. Bara för år 2020 uppger Sjöfartsverket att man räknar med ett underskott på minst 320 miljoner kronor.

Sjöfartsverket är navet inom svensk sjöfart. Det ansvarar för våra sjövägar, utmärkning, sjökort, isbrytning, lotsning, sjö- och flygräddning med mera. Enligt en undersökning i juni 2020 är Sjöfartsverket en av de fem svenska myndigheter som har högst anseende hos allmänheten. Glädjande besked för en myndighet som trots en synnerligen knaper och krympande ekonomi återkommande levererar gott arbete och god service.

Affärsverkets finansiering kommer huvudsakligen genom avgifter, främst från handelssjöfarten. Detta finansieringssätt försätter tyvärr Sjöfartsverket i vad man kan kalla ett moment 22. När uttaget av avgifter från sjöfarten blir för stort leder det till minskad handelstrafik i svenska farleder. Följden av minskad trafik blir minskade intäkter, vilket i sin tur leder till nya avgiftshöjningar, med påföljd att trafiken minskar ännu mer. Därigenom får svensk sjöfart en allt svårare konkurrenssituation gentemot andra länder. Detta finansieringssätt är således långsiktigt ohållbart.

Den 22 april i år ställde sig Moderaterna och en majoritet av riksdagens ledamöter bakom ett förslag om att regeringen bör utreda en mer lämplig myndighetsform och långsiktig finansiering för Sjöfartsverket än den nuvarande. Regeringspartierna samt Centerpartiet och Liberalerna motsatte sig förslaget. Underligt kan tyckas, då bland annat Sjöfartsverkets soliditet – myndighetens egen betalningsförmåga – legat på sju till nio procent de senaste tre åren, trots årliga avgiftshöjningar för handelssjöfarten sedan 2017. Det bör nämnas att det krav regeringen själv satt för Sjöfartsverket är att myndigheten ska ha en soliditet på över 25 procent.

För att få ekonomin i balans har myndighetsledningen meddelat att den ämnar vidta åtgärder för att genomföra kostnadsbesparingar på sammanlagt cirka 1,5 miljarder kronor fram till 2027. Därtill måste farleds- och lotsavgifterna för sjöfarten årligen höjas enligt index och full kostnadstäckning för lotsningar ska tas ut. I dag täcker avgifterna endast 82 procent av kostnaderna.

En majoritet av ledamöterna i riksdagen ser omöjligheten i denna ekvation – både för Sjöfartsverket och för den svenska sjöfarten. Vi kan inte öka kostnaderna för svensk sjöfart och tro att det inte påverkar den och Sjöfartsverkets verksamhet negativt.

Frågan till regeringen och dess samarbetspartier blir därför hur de ser på Sjöfartsverkets framtid. Avser man att slentrianmässigt tillföra nya skattemiljoner till myndigheten i stället för att långsiktigt hantera själva grundfrågan kring myndighetens finansiering? Anser man att återkommande avgiftshöjningar skapar rätt förutsättningar för Sjöfartsverket och för svensk sjöfart?

Sjöfartsverket och dess personal förtjänar stor respekt för det arbete de utför under dessa svåra ekonomiska förhållanden. Bättre ekonomiska förutsättningar krävs för att ge trygghet och stabilitet till både myndighet och bransch. Ständigt höjda avgifter för sjöfarten går svårligen ihop med vår – och även regeringens – ambition om ökade transporter till sjöss. Att blunda för problematiken är varken rätt mot Sjöfartsverket, dess anställda eller mot svensk sjöfart.

 

Anders Hansson

Riksdagsledamot för Moderaterna och partiets talesperson i sjöfartsfrågor

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.