Statens bolag ska inte vara Svenskt Näringslivs kassako
Statliga bolag betalar mångmiljonbelopp till Svenskt Näringsliv, pengar som används för att bedriva opinionsbildning – bland annat för att avveckla de statliga bolag som finansierar organisationen, skriver Emma Fastesson Lindgren, utredare på Tankesmedjan Tiden. Regelverket kring statliga bolags medlemskap i arbetsgivarorganisationer behöver reformeras, anser hon.
Varje dag går miljontals människor i Sverige till sina jobb och betalar sin skatt. Skattepengarna bidrar till vår gemensamma välfärd – bland annat genom att vi tillsammans äger företag som SJ, Swedavia och Vattenfall. Dessa statliga bolag genererar vinster som går tillbaka till samhället. En del av dessa företags intäkter används också till att betala medlemskap i olika arbetsgivarorganisationer. Finansdepartementet ansvarar för över 40 statliga bolag, och en stor andel av dem är medlemmar i Svenskt Näringsliv.
Under 2021 till 2023 har statliga företag betalat sammanlagt över 54 miljoner kronor i medlemsavgifter till Svenskt Näringsliv. Dessa pengar har i sin tur använts för att bedriva opinionsbildning – bland annat för att avveckla just de statliga bolag som finansierar organisationen. Det är inte rimligt. Skattepengar ska inte gå till kampanjer som syftar till att avskaffa det offentliga ägandet. I stället bör de användas för att utveckla bolagen och stärka Sveriges ekonomi.
Opinionsbildning är en av Svenskt Näringslivs kärnverksamheter, och den bedrivs både direkt och via andra organisationer som finansieras av näringslivet. Ett tydligt exempel är tankesmedjan Timbro, som har fått över en halv miljard kronor från Svenskt Näringsliv via stiftelsen Fritt Näringsliv. Timbro använder dessa medel bland annat för att utbilda unga borgerliga politiker, föra kampanj för obegränsade vinster i välfärden – och argumentera för att lägga ned statliga företag.
På Timbros webbplats publiceras regelbundet debattartiklar som kritiserar statliga medlemsföretag. Bara sommaren 2024 publicerades texter som gick till angrepp mot SJ, föreslog nedläggning av Apoteket och argumenterade för att avskaffa Svenska Spel. Det är absurt att samma företag som kritiseras också är med och finansierar denna kritik. Än mer anmärkningsvärt är det att statliga bolag även har bidragit till att finansiera Svenskt Näringslivs – numera nedlagda – hemliga projekt ”Näringslivets Mediaservice”, som syftade till att smutskasta vänsterpolitiker och deras förslag.
Exakt hur mycket de statliga bolagen betalar till Svenskt Näringsliv är inte offentligt. Det är genom att gå igenom årsredovisningar och arbetsgivarorganisationernas egna uppgifter som Tankesmedjan Tiden i rapporten ”Skattebetalare finansierar Svenskt Näringslivs partiska opinionsbildning” utifrån försiktiga antaganden uppskattar summan till minst 54 miljoner kronor under perioden 2021–2023.
Det är uppenbart orimligt att så många av statens företag är med och betalar för kampanjer som riktas mot dem själva – och som stärker en viss politisk agenda.
Statliga bolag ska fokusera på att skapa värde för samhället och uppnå goda resultat. Ett medlemskap i en organisation som aktivt motarbetar deras existens är kontraproduktivt. Det är tydligt att regelverket kring statliga bolags medlemskap i arbetsgivarorganisationer behöver reformeras. I Tankesmedjan Tidens rapport föreslås därför flera förändringar:
- Statliga bolag bör inte få vara medlemmar i arbetsgivar- eller branschorganisationer som bedriver politiskt färgad opinionsbildning.
- Det ska vara offentligt vilka arbetsgivar- och branschorganisationer statliga bolag tillhör, samt hur mycket de betalar i medlemsavgifter.
- Företag som är medlemmar i Svenskt Näringsliv bör redovisa detta öppet i sin externa kommunikation.
Emma Fastesson Lindgren
Utredare på Tankesmedjan Tiden
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
