U-sväng om distansarbete drabbar anställda

DEBATT: FÖRSÄKRINGSKASSAN2019-04-14
På Försäkringskassan har inställningen till att medarbetarna jobbar på distans blivit mer restriktiv. Myndigheten borde avstå från att detaljstyra de anställdas arbete och börja se distansarbete som en naturlig del av det aktivitetsbaserade arbetet, skriver Christer Järild, kommunikatör på myndigheten.

När digital teknik och flexibla arbetsformer blir vanligare i arbetslivet väljer Försäkringskassan att göra en u-sväng. Medarbetarnas möjligheter att arbeta på distans har begränsats med riktlinjer, avtal och strikta budskap, vilket fått negativa konsekvenser för många medarbetare.

Försäkringskassan måste lyfta blicken och låta distansarbete bli en del av det aktivitetsbaserade arbetssättet. Ytterst handlar det om tillit till medarbetarna.

För drygt ett år sedan var jag tjänstledig från Försäkringskassan för att arbeta på en annan myndighet. Där pratade jag mig ofta varm om Försäkringskassans arbete med ny teknik och satsning på aktivitetsbaserade arbetsformer. Som kommunikatör på myndigheten sedan många år har jag sett utvecklingen på nära håll: Flexibla arbetsformer där leverans är viktigare än var och när man arbetar och större möjlighet att kombinera arbete och fritid. Och framför allt en tro på att medarbetarna kan planera sitt arbete självständigt.

Därför var det rätt omtumlande att komma tillbaka och märka att det nu fanns en helt annan syn på distansarbete, förmedlat genom strama budskap och administrativa pålagor i form av riktlinjer och avtal.

Tilläggas bör att det aldrig har varit helt fritt att välja hur mycket och när man arbetar på distans. För att få distansarbeta mer än två dagar har det krävts särskilda skäl och ett godkänt avtal. Men nu ska Försäkringskassans samtliga 14 000 medarbetare utöver det skriva ett avtal med sin närmaste chef. I avtalet ska man fylla i exakt var man ska arbeta och vilka arbetsuppgifter man ska utföra. Det gäller även dem som distansarbetar sporadiskt och dem som överhuvudtaget inte gör det. Alla ska skriva på!

På Försäkringskassans diskussionsforum har flera medarbetare vittnat om godtyckligheten i avtalen. Några tillåts att jobba på distans, andra inte. Detta bekräftas av de synpunkter som kommit in till ST från medlemmar ute i landet.

Särskilt oroväckande är att medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats och att de korta sjukskrivningarna ökat. Jag har själv varit i kontakt med några som berättat hur mycket en eller två dagars hemarbete i veckan betytt, både för deras prestation och deras välmående.

Utvecklingen sker samtidigt som Försäkringskassan etablerar allt fler aktivitetsbaserade kontor. Kontoren är inte planerade för att alla ska vara på plats samtidigt, vilket har lett till att det blivit överfullt på vissa orter. Många vittnar om försämrad arbetsmiljö och att man känner sig mer eller mindre föst tillbaka till kontoret.

Varför har man då infört de nya riktlinjerna? En orsak är att det kommit kritik från chefer ute i landet om missbruk och överutnyttjande av distansarbete. Något som man nu alltså löst med vad många upplever som en kollektiv bestraffning. Jag har frågat Försäkringskassans HR-ledning om det finns något underlag som visar på omfattningen av distansarbetet och vilken eventuell negativ inverkan det skulle ha på verksamheten. Svaret jag fått är att det inte finns något sådant underlag.

Jag ser de nya riktlinjerna som ett arv från ett tidigare ledarskap som premierade detaljstyrning och kontroll. Och som nu resulterar i en ökad mängd policyer, riktlinjer och administrativa styrdokument som ska reglera vår arbetsvardag. Kanske handlar det också om ett ökande gap mellan högsta ledning och medarbetarna. Att det finns sådana tendenser kan utläsas av en ny forskningsrapport från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet där Försäkringskassan beskrivs som en managementbyråkrati.

Jag tror att Försäkringskassan måste lyfta blicken och se distansarbete som en naturlig del av det aktivitetsbaserade arbetet. Det kan inte särskiljas från det aktivitetsbaserade kontoret på det sätt man gör i dag. 

I ett större perspektiv och på längre sikt handlar det om att förändra synen på arbetstid. Det är möjligt att Försäkringskassan inte ska ta täten i det arbetet. Men vi ska inte heller kliva 50 år tillbaka i tiden och ställa oss sist i kön.

 

Christer Järild

Kommunikatör på Försäkringskassan – som gillar att vara på sitt aktivitetsbaserade kontor på Telefonplan

 

Läs också HR-direktör Anders Liifs replik på debattartikeln.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.