Arbetsförmedlingens ledning måste sätta upp rimliga mål som inte äventyrar tilliten inom myndigheten, skriver Johan Berg.
Bild: Mostphotos.
Arbetsförmedlingens ledning måste sätta upp rimliga mål som inte äventyrar tilliten inom myndigheten, skriver Johan Berg.

Värna självledarskapet inom myndigheten

DEBATT: ARBETSFÖRMEDLINGEN2018-12-11
Självledarskapet som börjat tillämpas på Arbetsförmedlingen har ökat tilliten inom myndigheten. Nu är det viktigt att regeringen och myndighetsledningen agerar så att den positiva utvecklingen inte går förlorad, skriver arbetsförmedlaren Johan Berg.

Arbetsförmedlingen har under de senaste åren stärkt tilliten inom myndigheten och detaljstyrningen har minskat. Det är viktigt att den utvecklingen fortsätter.

2014 inledde Arbetsförmedlingen det arbete som kallas »förnyelse­resan«. Vid den tiden och under Alliansregeringens styre hade idéerna från New Public Management fått regera fritt. Myndigheten kännetecknades av hård detaljstyrning och kontroll på alla nivåer i organisationen. Alliansregeringen ställde höga krav på återrapportering, som innebar att ledningen formulerade mål som vare sig mellanchefer eller medarbetare hade utrymme att kunna påverka. Det här tärde på både chefer och medarbetare, som upplevde sig kontrollerade.

Men i och med förnyelseresan har en ny ledningsfilosofi införts, som bygger på så kallat självledarskap. Det handlar om en tillitsbaserad styrning, med syfte att ge chefer och arbetsförmedlare handlingsutrymme att göra professionella bedömningar och bestämma hur mål ska uppnås. Utvecklingen underlättades av att regeringens krav på återrapportering näst­ intill halverades när Ylva Johansson, S, tillträdde som arbetsmarknads­minister hösten 2014.

Förändringarna har haft effekt och modellen har lovordats av EU-kommissionen. Statskontoret har konstaterat att arbetsförmedlare och chefer upplever att tilliten inom myndigheten ökat. Även dialogen mellan olika nivåer i myndigheten upplevs ha ökat, samtidigt som detaljstyrningen minskat. Statskontoret konstaterar att 61 procent av arbetsförmedlarna upplever sig ha handlingsutrymme att använda sin kompetens och erfarenhet i arbetet med arbetssökande. Endast 14 procent svarar att de inte har det.

Nu ställs inte längre krav på att arbets­förmedlare vid varje kontakt med de arbetssökande ska ge jobb­förslag eller på hur frekvent uppföljningar ska göras. För oss som jobbar i verksamheten är det mål som saknar förankring i hur det operativa arbetet fungerar, med den tunga arbetsbörda som arbetsförmedlar­rollen innebär.

Men tidrapporteringssystemet Tajma, som infördes i oktober i år, riskerar att minska tilliten inom Arbetsförmedlingen. Systemet kan uppfattas som ett kontrollverktyg för ledningen. För att den positiva utvecklingen ska kunna fortsätta är tre saker därför viktiga:

  1. Hur verktyget kommer att användas. I dag görs mätningar både på grupp- och individnivå. Det är viktigt att uppföljningarna av mätningarna inte görs alltför frekvent, framför allt på individnivå, eftersom det annars finns en uppenbar risk för ökad stress hos arbetsförmedlarna.
  2. Att ledningen sätter rimliga mål. Som nämnts ovan innebar den tidigare styrningen av myndigheten att det sattes upp mål som inte var rimliga, vilket tärde på både chefer och arbetsförmedlare.
  3. Hur regeringens krav på återrapportering utvecklas. Regeringens styrning av Arbetsförmedlingen påverkar hur styrningen inom myndigheten utformas. De senaste två åren har antalet uppdrag med krav på återrapportering ökat och rege­ringen har stärkt resultatstyrningen. Samtidigt har regeringen kraftigt underfinansierat myndigheten, som lider av hög sjukfrånvaro.

Ett alltför starkt fokus på resultat kan göra det svårare att balansera självledarskapet, vilket Statskontoret lyfter fram i sin rapport. Det vore olyckligt.


Johan Berg, arbetsförmedlare sedan 2014 och arbetsmarknadsdebattör.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.