ST kommer även framöver att kämpa för löneavtal med fastställda löneökningar angivna i siffror. » Här finns det en enorm uppslutning bland medlemmarna och jag tycker själv att frågan är väldigt viktig«, säger STs ordförande Britta Lejon.
Bild: Casper Hedberg
ST kommer även framöver att kämpa för löneavtal med fastställda löneökningar angivna i siffror. » Här finns det en enorm uppslutning bland medlemmarna och jag tycker själv att frågan är väldigt viktig«, säger STs ordförande Britta Lejon.

Britta Lejon nöjd med stödet för STs lönepolitik

FÖRDJUPNING: STS KONGRESS2016-06-15
Det rådde stor enighet bland kongressombuden om att löner och ett hållbart arbetsliv är prio­riterade frågor för ST. Men när kongressombuden behandlade motioner om arbetstidsförkortning och jämställdhetsarbete hettade det till.

STs kongress beslutade om fyra prioriterade områden för förbundet under den kommande kongressperioden: Löner, medlemsvärvning, lokal facklig styrka och det som i kongress­dokumenten kallas för »ett hållbart arbets­liv«.

STs ordförande Britta Lejon är mycket nöjd med kongressen och att det rådde enighet om prioriteringarna:

– Det kändes klockrent att alla ställer upp på det. Jag trodde att det skulle bli mer diskussion om att vi ville höja medlemsavgiften och göra en översyn av budgeten, men också det ställde sig hela kongressen bakom.

Vad gäller lönefrågorna står det klart att ST även de kommande åren kommer att lägga stor vikt vid att försvara löneavtal med fastställda löneökningar angivna i siffror.

– Här finns det en enorm uppslutning bland medlemmarna och jag tycker själv att frågan är väldigt viktig, säger Britta Lejon.

Kongressen tog också ställning för att det även i fortsättningen ska finnas möjlighet att välja mellan två olika modeller för lönesättningen: antingen i traditionella förhandlingar mellan fack och arbetsgivare eller i samtal mellan chef och medarbetare.

I STs arbete med ett hållbart arbetsliv ryms arbetstids- och arbetsmiljö­frågor. Britta Lejon lyfter fram ledarskapet på arbetsplatserna och individens eget inflytande över arbetet som viktiga områden för förbundet att arbeta med. Men hon oroas över att digi­taliseringen kan öka ojämlikheten i arbets­livet:

– Klyftorna kommer att öka mellan å ena sidan dem som har mycket inflytande över sitt jobb och väldigt fria tider och å andra sidan dem som är väldigt låsta vad gäller arbetsuppgifter och när de måste utföras. Det är en utmaning inte bara för oss i facket, utan för hela samhället.

I det dokument som kongressen behandlade finns en rad politiska ställningstaganden. Några slår fast vad förbundet tidigare uttalat, medan andra är nya – som att infrastruktur som utgör naturliga monopol ska ägas gemensamt och som huvudregel förvaltas i myndighetsform.

Britta Lejon tycker att det viktigaste i den politiska linje som kongressen antagit är vad hon kallar »en upprustning av staten«:

– Att det finns tillräckliga resurser och en tillräcklig organisation för den tid vi lever i, för de krav som finns i samhället.

Kongressen antog även en vision för ST – den lyder »Tillsammans bygger vi ett hållbart arbetsliv och ett demo­kratiskt samhälle«.

Kongressen var dock inte enig om alla beslut. Kring några av motionerna blev debatten livlig.

Gabriel Thott från ST på Linköpings universitet kritiserade förbunds­styrelsen för att inte ha drivit frågan om arbetstidsförkortning, trots att en motion om detta antogs på STs förra kongress 2012. Även denna kongress beslutade att förbundet ska arbeta aktivt för kortare arbetstid. Gabriel Thott och hans avdelning, ST inom universitets- och högskoleområdet, ville gå längre och kämpa för lagstadgad arbets­tidsförkortning.

– När vi pratar om avtalsstyrd arbets­tidsförkortning är det den som har tillräckligt mycket styrka och power för att få igenom sin vilja som kan få den arbetstid man vill, sade Gabriel Thott.

Britta Lejon är nöjd med det nya beslutet.

– Problemet med förra kongressens beslut var att vi i första hand skulle jobba för en lagstadgad arbetstidsförkortning. Jag är tacksam att vi nu fått mandat att jobba både med avtal och politisk påverkan, annars tror jag att det blir svårt.

Det hettade också till när kongressen debatterade jämställdhet. STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet efterfrågade ett mer systematiskt jämställdhetsarbete och kritiserade STs arbete med jämställdhetsfrågorna. Kongressen nöjde sig dock med förbundsstyrelsens svar att man skulle arbeta mer målmed­vetet. Där­emot bifölls en motion från ST inom Försäkringskassan om att förbundet ska vara mer pådrivande i likabehandlings- och mångfalds­frågor.

Hur ska styrelsen jobba vidare med kongressbesluten?

– Jag har tankar och idéer men ingen färdig plan. Men vi kommer att mobilisera våra medlemmar och pusha på – såväl lokalt mot arbetsgivarna som centralt genom avtal och politisk påverkan. Vi kan jobba med de verktyg vi har, fast på nya sätt, säger Britta Lejon och lägger till att det är hela förbundets ansvar att gemensamt förverkliga kongressbesluten.

STs prioriterade områden:

  • Löner
  • Medlemsvärvning
  • Lokal facklig styrka
  • Ett hållbart arbetsliv

Politiska krav som antogs

  • Styrningen av statliga myndigheter ska anpassas efter varje myndighets uppdrag och utformas så att de anställdas kompetens tas till vara.
  • Det ska avsättas tillräckliga resurser, exempelvis admi­nist­rativt stöd, så att chefer ges goda möjligheter att utöva ledarskap.
  • Myndighetsutövning ska utföras av statligt anställd personal.
  • Ordinarie arbetsuppgifter ska i huvudsak utföras av anställda och inte inhyrd personal.
  • Outsourcing ska bara göras om det kan visas att det är till fördel för den egna kärnverksamheten.
  • Offentlighetsprincipen och meddelarskyddet ska värnas och utvecklas och gälla också statliga bolag och skatte­finansierade verksamheter i privat regi.
  • Vid upphandlingar ska det ställas krav på kollektivavtal, arbetsmiljö och bemanning.
  • Statens investeringar i infrastruktur ska öka.
  • Infrastruktur som utgör naturliga monopol ska ägas gemensamt och som huvud­regel förvaltas i myndighetsform.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.